måndag 12 maj 2014

Ibland krockar det för mycket

Jag har vänner av många olika slag. Människor som jag respekterar och tycker om, oavsett deras politiska åskådning, religion, etnicitet, åsikter, utseende, inställning...
Jag gillar olika. Det gör jag verkligen. 
Om vi tar exempelvis tro, så har jag själv ingen gudstro på det viset som någon religion skulle beskriva det. Självklart har jag en tro (som jag inte tänker berätta om här och nu, det är ju en helt annan historia) - men jag behöver inget samfund, jag behöver ingen kyrka. Jag behöver inte att någon annan tror som jag. 
Men jag har vänner från många olika religioner. Jag tycker att tro är intressant att diskutera (inte debattera, då ifrågasätter man varandras religion och tro och det är inte tanken - det måste stå var och en fritt att tro vad h*n vill, så länge man inte gör andra illa).
Jag hade en vän som var starkt troende kristen och som var med i Livets Ord. Jag vet inte om hon är det längre, men troende är hon, och hon talar ofta och gärna om sin tro. När jag blev sjuk bad hon för mig, och det tyckte jag kändes väldigt fint även om jag själv inte tror som hon. Men hon gjorde ju det finaste hon kunde, och det gjorde mig glad!
Hon hånades ofta av andra över sin tro, men hon tog de smällarna och höll fast vid sin tro. Det tyckte jag var starkt. 


Likadant är det med politiska åsikter. Jag har inga problem alls med om människor tänker annorlunda än jag om exempelvis ekonomi eller EU eller hur sjukvården och skolan ska skötas - jag diskuterar gärna och intensivt ibland :), men jag respekterar personen och tycker precis lika mycket om henne/honom när vi diskuterat klart.
Men det finns en gräns när det inte längre känns ok för mig. Och det är när en persons tro eller politiska åsikter spiller över på andra på ett dåligt sätt. När de gör andra illa, sårar och kränker andras person. 
Dit hör rasistiska och homofoba åsikter.

Så när min vän, som jag berättade om i början, hon som är väldigt religiös, igår skrev en statusuppdatering på facebook om ESC-vinnaren Conchita, reagerade jag. "Ytterligare ett tecken på att vi lever den sista tiden" skrev hon, vad som nu menas med det (förmodligen inget positivt med tanke på det hon skrev sen). "Snackar om att vi är lika mycket värda. De e väl klart vi är. Inte behöver en man klä sig i kvinnokläder och se ut som jag vet inte vad.". Här började jag höja på ögonbrynen. "Varför fokusera på kön, man är man och kvinna kvinna"......va? Vem var det som fokuserar på kön, började jag undra?
"Nä, nu är det sluttittat på melodifestivalen", löd slutklämmen.


Och ok, om hon slutar att titta på melodifestivalen så är ju inte det nåt problem för mig. 
Problemet ligger i hennes syn på andra. Hon själv drar ofta offerkoftan på sig vad gäller sin vikt - hon känner att andra ser ner på henne på grund av hennes övervikt. Så varför har hon så nedvärderande syn på andra för deras utseende, undrar jag?
Och det skrev jag förstås också. Och jag skrev att jag tycker att det är bra att Europa inte låter utseende eller läggning stå i vägen för en vinst, om man tycker att låten är bra.
Det blev en lång diskussion som slutade med att min vän skrev att hon inte gillar homosexualitet, och att jag sårar GUD genom att tycka som jag gör.
Nånstans där gick min gräns, och jag talade om för min vän att jag skäms för henne, och att jag inte vill vara hennes vän mer. För så var det, så kände jag. Och så känner jag än idag.

Det sista jag hörde från henne sen var att hon skickade ett meddelande på chatten och klargjorde att hon är en "kristen sverigedemokrat".
Tack och ajö, jag har faktiskt inte plats med såna dårar i mitt liv. Jag har fullt upp med alla fina, vettiga, medmänskliga människor. Det är såna jag vill fylla mitt liv med! Sen får de tro på Gud eller Allah, Buddha eller Tomten eller Moder Natur. Mig spelar det ingen roll alls. De får vara moderater, vänsterpartister, sossar, feminister eller till och med rösta på Kalle Anka-partiet. Det går bra, det går alldeles utmärkt.
Men kom för sjutton inte med unkna fördomar om andra människors etnicitet eller om de är homosexuella eller transor eller vad de nu må vara. För då är du inte välkommen hos mig mer. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar