Dock började den inte så hjärtligt... När Andreas gick ut för att öppna åt hönsen så kom han in igen och berättade att Birgit, min fine Birgit, min finaste Brahmatupp (han är min enda Brahmatupp i o f s, men han är finast av alla tupparna överhuvudtaget!), min Birgit som jag haft sen han var såhär liten:
Birgit, 1 dag gammal
...och som nu är såhär stor och ståtlig:
Birgit i förgrunden, bakom honom hans ena tjej, Stor-Berta.
Jag ville förstås inte att han skulle lida, så jag slängde på mig kläderna och gick ut för att kolla. Och jo, där låg han... Och så är givetvis vår käre granne och hyresvärd (som i vanliga fall får agera bödel när ett hönsliv behöver avslutas) bortrest.
Så jag ringde en annan granne, längre bort på vägen, och bad honom komma.
Han kom efter bara nån kvart. Jag gick ut till hönshuset med honom för jag ville ta farväl av Birgit. Så himla sorgligt...
Men när jag kom till hönshuset trodde jag nästan att det var påsk och Birgit var Jesus, för hör och häpna: Han var borta!!!
Och så upptäcker jag att han går helt lugnt omkring med sina tjejer i trädgården! Lite darrig på benen, och vingarna hänger en aning. Men inte alls förlamad, och inga kramper så långt ögat når :).
Så yxan fick vila. Sen skämdes Birgit bort med majs och banan och allt han pekade på (eller som matte kom på att han kanske ville ha). Vi åkte till stan och då passade vi på att åka till Granngården och fylla på med multivitamin och finfoder för höns. Även det fick Birgit när vi kom hem. Så nu hoppas vi att han kryar på sig. Min fina tupp.... <3
Och när vi var i stan så gick de två männen i mitt liv iväg för att handla hemligheter (det vankas födelsedag...), och jag gick åt mitt håll och handlade lite Alla hjärtans dag-presenter :). Det blev aningens dyrare än jag tänkt, men det blev fina presenter - och väldigt uppskattade!
Och så var vi hos min mamma en sväng med lite Alla hjärtans dag-presenter även till henne. Jag hade köpt de mörkrödaste rosor jag nånsin sett, och hennes favvogodisar i en skål, och ett kort med snälla ord på. Hon blev glad - och gav mig en så himla fin bukett, en kombinerad Alla hjärtans dag- och födelsedagiförskottbukett. Se bara!!:
Ljuvlig, va?
Och när vi kom hem och mina pojkar fick sina presenter av mig, så hivade Andreas också fram en bukett. Tulipaner....som jag älskar så mycket. Och dessutom helt ljuvliga i vitt, med lite ljust, ljust rosa och grönt på. Och med nåt lite ljuslila och grönt till. Titta...:
Så nu svämmar det över av färska blommor här. Och jag älskart.... <3
Och såklart lagade jag till en finmiddag, dagen till ära! Jag hade tänkt mig förrätt också, men orken tröt och det blev bara varmrätt. Men vilken varmrätt sen! Fylld fläskytterfilé med vitlöksrostad klyftpotatis, tzatziki och sallad. Köttet skar jag upp så den blev stor och platt liksom, ungefär som att rulla ihop en rulltårta fast baklänges. Saltade, pepprade och la på skivor av en god salami, skivor av mozzarella, och så lite mer peppar samt lite örter. Rullade ihop, knöt ihop med steksnöre, och så in i ugnen - 175 grader i..tja..en timme eller nåt? Så rullen hade fått fin färg, helt enkelt. Vill man göra det enklare för sig så sätter man i en köttermometer, men den biten missade jag :).
Men oh så gott det blev!
Och nu - nu sitter jag med en festlig Alla hjärtans dag-drink (egentligen en helt vanlig romåcola, men förklädd med fin citronskiva och käckt sugrör med glitter!)
Ha en fin kväll, allihop! Det tänker jag ha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar