Finmiddag i skogen

Idag tog Andreas med sin tanta (mig :)) ut i skogen på finmiddag. I skogen, ett antal mil härifrån, finns nämligen en finfin krog. Skogen i krogen, eller Tivedens mat som det egentligen heter.

Och det är då sannerligen min favoritrestaurang!
För jag känner ofta när jag är ute på restaurang att visst är det gott och trevligt och så. Men...jag skulle kunnat göra det lika bra själv! Den känslan får jag. Jag är ingen mästerkock, men det är sannerligen inte kockarna ute på restaurangerna alltid heller. Och det fuskas med råvaror, och det kryddas inte med den berömda kärleken!

Men på krogen i skogen, där är det inte alls så! Där känner jag bara att jag är verkligen en liten lort när det gäller matlagning. Jag skulle aldrig i hela mitt liv få till det så gott som de får!

Om man sitter ute på altanen så har man på den här restaurangen en magnifik utsikt. Man ser skog, helt enkelt. Ingen trafik, inga människor, ingenting alls. Har man tur kan man säkert få se ett rådjur eller en älg eller en räv, däremot.
Men vi valde att sitta inomhus. Själva restaurangen är inrymd i en gammal lada. Möblerna är gamla fina udda matgrupper, och det finns en kamin där det idag brann en brasa. 

(Den lite undermåliga bildkvaliteten skyller jag på att jag inte hade kameran med mig, utan fick nöja mig med mobilkameran...)

Till förrätt valde jag tapas. Det var ett varmt surdegsbröd, och till det ett par olika röror (en tapenade och en vitlöksröra av något slag), lite oliver och cornichons, lite salami och något annat kallskuret, och så - en så fantastiskt god tomatsill som de gör själva!
Andreas valde råraka med löjrom...

På finrestauranger blir det ju ofta så att man får goda men ganska små portioner. Men inte här! Jag var mätt redan efter förrätten, och då hade ändå Andreas hjälpt mig att äta upp det jag inte orkade :)

Men varmrätten slank ner den med när den väl kom. För den var en verklig höjdare! Vi valde samma båda två. "Lamminnerfilé Provencale med vitlökssmör, haricot verts, rödvinssås och råstekt nypotatis" löd texten på menyn. Och jäklar i min lilla låda vilken god mat!

Mätta och glada åkte vi sen hem, med omvägen om Borrebodadammarna där Andreas skådade lite, och så Netto där vi provianterade lite snask inför kvällens Rederietsession.

En dusch och en tekopp och lite snask senare är jag rätt så nöjd och lycklig.