Jag älskar verkligen dillkött. Det är nog min favvorätt vad gäller husmanskost. Den där blandningen av sött och syrligt....aaahh...! Och så dillen därtill.
Men dillkött kan ta ganska lång tid att laga. Traditionellt lagas den ju av kalv eller lamm. Jag brukar dock använda lite vad jag har - högrev eller till och med vanliga grytbitar av fläsk!
Men det allra snabbaste är nog att göra av kyckling. Gott blir det också! Lite somrigt faktiskt! :)
Det gjorde jag idag.
DILLKYCKLING
4-5 kycklingfiléer
vatten så det täcker
ett par matskedar kycklingfond
1 stor gul lök
3-5 morötter
smör
vetemjöl
vatten
äppelcidervinäger
socker
salt
massor av färsk, hackad dill
Skär kycklingfiléerna i 2-3 cm stora bitar. Lägg i en gryta och häll på vatten så det täcker. Ha i lite kycklingfond.
Låt koka upp, skumma av och låt koka i ca 10-15 minuter. Under tiden skär du löken i strimlor och skalar morötterna och slantar dem. Lägg i lök och morötter i grytan, låt koka med i ca tio minuter.
Häll av spadet (men spara det) och ställ undan kyckling och grönsaker så länge.
Använd samma gryta till att göra själva såsen i. Smält smör, vispa i mjöl och i med vatten. Man kan ha i en skvätt grädde också, men det är inte nödvändigt - jag hade inte det idag (eftersom jag inte hade nån grädde hemma :)).
I med dillen, och sen kommer det spännande momentet - att ha i lagom med vinäger och socker så det blir en perfekt balans. Prova med ett par matskedar vinäger först, och ungefär lika mycket socker. Utgå därifrån - fyll på mer salt också om det behövs. Smaka av, smaka av!
När det är perfekt, lägger man i kyckling och grönsaker igen och låter koka upp som hastigast.
Till det här serveras kokt färskpotatis samt gröna ärtor.
Men åh, så bra! Jag ska spara det och tvinga mig själv att testa, trots den rejäla matlagningsovilja som drabbade mig i höstas och som inte vill gå över.
SvaraRadera/ U
Men inte är det väl konstigt om du drabbades av matlagningsovilja.
RaderaMen matlagning är ju faktiskt kreativt, och det kan vara helande för hela själen!...
Du får starta i små steg!...
Men inte är det väl konstigt om du drabbades av matlagningsovilja.
RaderaMen matlagning är ju faktiskt kreativt, och det kan vara helande för hela själen!...
Du får starta i små steg!...