Ack Värmeland du sköna!

Det var galenskap egentligen. Helt vansinnigt gjort av mig. Ja, att åka till Sunne idag.
Men jag ville så gärna! För där fanns ju mina två små systerdöttrar just nu - storasyster E som är världens raraste lilla tjej, och så hennes nyfödda ("Lillasyster är TRE veckor nu!" upplyste E mig..) lillasyster som ännu inte fått något namn.
Ja, och så deras föräldrar - min fina lillasyster och hennes rare man.
Och så ville jag ju se Mårbacka. Jag har varit där förr, men jag ville ändå.

Så vi åkte ändå, jag och Andreas.
Och jag vet inte vad det är med Värmland, men jag blir alldeles lycklig när jag ser bergen och dalarna, och Klarälven och skogarna, och så Fryken...åh så vackert det är!

Vi mötte syster med familj direkt på Mårbacka. E fick paket av mig - hennes lillasyster fick också ett, men E fick många som hon genast ville öppna. 

En Mimmi-mask i ett av paketen! Nöjd E, som synes...

Sen ville hon dra några gåtor för mig, ur en gåtbok som hon hade med sig. Är det nån som vet vad en tiger har som inget annat djur har? Svar: Söta små tigerungar :)

Lilla bebisen sov bara snällt i sin vagn. Jag var tvungen att fota den söta lilla foten....åh så gulligt! <3

Vi gick inte den guidade turen inne i huvudbyggnaden, men den är fin att se även utanpå :) 

Nere i det gamla stallet fanns en utställning om Selma och Svenska Akademien. Hon är vacker, Selma...eller var!

Efter den rundturen var tants fötter slut, och hela huvudet och hela kroppen. Så vi satte oss vid ett bord i skuggan och tog igen oss. Det fanns pelargoner vid varje bord - men inga Mårbackapelargoner? Det tyckte jag var märkligt. 

Sen började det kurra i magarna, så vi åkte iväg för att luncha. Efter lite om och men kom vi till Länsmansgården, en fin gammal herrgård med hotell- och restaurangverksamhet. Där åt vi finlunch, i helt underbar miljö! Matsalen var helt magnifik, och utsikten var ännu bättre.

Det var buffé - jag valde fiskgratäng med färskpotatis och sparris. Makalöst gott!

Mer utsikt. Det här kunde jag se ut på där jag satt och åt. 

Kaffe och kaka intog vi på övervåningen. Hela stället var fullt av fina små arrangemang och miljöer. Hit kan jag tänka mig att åka en helg för att slappna av!

Ack Värmeland du sköna, som sagt...utsikt från balkongen på övervåningen av Länsmansgården. Övre Fryken, lite berg, dalar och åkrar. Jag älskar Värmland. Måste jag nån gång flytta så blir det till Värmland. 

Sen var det dags att skiljas åt - och lagom till det vaknade bebisen! Herremingud vilken liten sockerbit...NÄSTAN lika söt som sin storasyster ;). 

Lite trött än...

Njutning medan mamma får byta bajsblöja ;)

Storasyster E, så söt och fin och mosters kompis! 

Syskonkärlek. Så fint att se!

Sen åkte vi hem. Två timmar tog bilresan, eller två och en halv för vi hoppade in på ICA Maxi i Kristinehamn på vägen.
Nu är jag mör som smör. Känner mig som att jag blivit överkörd av en traktor, sprungit maraton samt befunnit mig bland ett hundratal överenergiska ungar på ett Lekland i ett dygn. Så blir mitt huvud efter så mycket aktivitet som varit den här veckan.
Men jag är glad! För jag har klarat det, och jag har haft roligt när jag gjorde det. Nu väntar ett par dagars krasch i sängen, gissar jag. Men jag ska ta det. 

Som avslutning måste jag visa vad jag fick för fint av Andreas på Mårbacka.
Vi var inne i en liten butik där, för jag ville köpa det berömda skrädmjölet. Och så stod den där - den finaste, vackraste tekopp jag nånsin sett i hela mitt liv!
Men den var lite dyr för min plånbok just nu, och för mitt samvete - sådär mycket betalar man inte för en tekopp. Det gör man bara inte.
Fast det gjorde Andreas. Han köpte den, och nu är den min.
Och i skrivande stund dricker jag te ur den. Det är inte klokt vad mycket godare teet blir till och med, bara man har en fin tekopp!