Att tysta ner är kanske det enda?

Igår skrev jag om rasism, homofobi och annat vansinne.

Jag tänkte mer på det sen, och även på diskussioner jag haft med vänner om det. Och om åsikter jag läst och hört.
Det sägs ofta att lösningen på folks rasistiska (och nu använder jag bara rasismen som exempel, all annan liknande galenskap går att inserta för den som vill, istället för rasism) åsikter är en dialog.
Det är viktigt att man ger sd en möjlighet till dialog, säger man till exempel. 

Och jo, ja, kanske. När det t ex gäller unga sd-sympatisörer, och då pratar jag t ex högstadieungdomar, då tror jag stenhårt på dialog och framför allt ifrågasättande. "Varför tycker du så?", "Vad har du för källa på det?", "Hur tänker du nu, förklara lite mer?". En schysst dialog, men där man är tydlig med sina egna åsikter och framför allt ställer ungen till svars för hans/hennes. Åsikter får man ha, man SKA ha åsikter, men då ska man också ha på fötterna ordentligt. Källkritik är viktigt, det ska man vara tydlig med.

Men de vuxna, helt förtappade? De som redan bestämt sig. De som grundar det beslutet på "fakta" från Avpixlat och Fria tider. Det är dem jag tänker på. Och då tänker jag att ibland kanske dialog inte är vägen? Ibland kanske man, i alla fall som enskild individ, måste ta till annat?
Jag tänker att ibland kanske det ändå är läge att inte alls "föra dialog". Att helt enkelt vägra besvara, vägra befatta sig. Att tiga ihjäl galna åsikter. Att inte ge de personerna ännu en arena att kräkas ut sina åsikter på. Eventuellt nöja sig med att ge en kort och koncist kommentar som visar var man själv står, och sen sätta punkt.
Jag vill inte ha såna åsikter i mitt hem. Jag vill inte ha dem på min facebook-logg. Jag vill inte ha dem i kommentarer på min blogg, och jag vill inte ha dem nån annanstans heller, i min närhet där jag kan sätta stopp.

För en dialog lär inte ändra de personernas inställning. De får bara tillfredsställelse av att än en gång ha fått utlopp för sitt hat, sin ilska, sina aggressioner. Jag vill inte bjuda dem på det.

Det handlar inte om att jag inte tål åsikter som inte överensstämmer med mina. Det jag inte tål är fördomsfulla åsikter. Och jag tål inte korttänkthet, och inte åsikter som förminskar andra p g a deras ursprung eller sexualitet.
Lika lite som jag vill ha en pedofil, våldtäktsman eller djurplågare som orerar över sin sjuka läggning i mitt hem, på min fb-logg, i min blogg, lika lite vill jag ha en rasist eller homofob som gör det. Vissa saker ÄR bara fel, och jag tänker inte bjuda någon på tillfredsställelsen att få ännu ett tillfälle att vädra sina unkna värderingar.

Jag stänger av då. En handflata i ansiktet får de. "Talk to the hand, because the face ain´t listening". Jag sätter en munkavle, jag stänger av ljudet. Så får de sitta där och se dumma ut när munnen rör sig men inget hörs.