Då handlar det oftast om handarbete eller hushållsarbete eller så. Sånt som kvinnor av tradition gjort i alla tider men som nu ses som onödigt. Att sy, sticka, virka, brodera. Att mangla lakan och krusa örngottsband. Att sylta och safta, att väva mattor.
Det är förspilld kvinnokraft, sägs det av många.
Och jag blir så less. Det är inte så att jag tycker att just sånt där är sånt som kvinnor borde göra. Men jag tycker banne mig att det är sånt som både kvinnor och män KAN göra, och som inte är ett dugg förspillt!
Det är kreativt, det skadar ingen, det skapar trivsel och hemkänsla - det är t o m SUNT jämfört med allt färdigköpt!
Det är inte ett dugg förspillt. Det är väl investerade timmar och ork.
Däremot när folk (företrädesvis då MÄN) ställer till med våld och elände, då är det ingen som talar om förspilld mankraft. Män som beter sig som as kring en simpel fotbollsmatch som kräver enorma resurser av våra gemensamma tillgångar. Ingen snackar då om förspilld mankraft - för det är ju bara så det är! Män GÖR så (nej, inte alla män...*doh*). De dricker öl och skränar och slåss med varandra, och det är inget konstigt alls med att vi måste avsätta enorma samhällsresurser för att inte det ska urarta.
Eller män som gör än värre saker - trakasserar och våldför sig mot varandra och framför allt mot kvinnor. Det är bara så det är och det FÅR kosta, och sällan eller aldrig kallas det "förspilld mankraft". Trots tanken på allt gott som kunde komma ur om de männen istället kunde lägga sin energi och kraft på att brodera en tavla eller koka några liter sylt. Men förspillt kallas det inte. För det är ju bara så det är. Män GÖR så. Och det är måhända dumt, men inte någon förspilld kraft. I alla fall har jag aldrig hört någon kalla det för det.
Jag älskar mina broderier. Det är terapi för mig. Många hem pryds numera av mina alster. Sällan eller aldrig helt perfekta. Men de skapar stämning och väcker tankar, lockar fram skratt och eftertanke, kanske inspirerar någons kreativitet, väcker minnen. Jag har inte varit våldsam eller skadat någon medan jag broderat dem.
Och jag stånkar gärna min egen korv och skulle gärna ysta min egen ost. Jag syltar och saftar, och jag önskar mig hett en egen örngottsbandskrusare, vad de nu heter egentligen. Jag skulle nästan ge min högra hand för att ha en egen mangel.
Och många ser det som onödigt.
Men nä, det ÄR inte onödigt, och absolut inte någon förspilld kvinnokraft. Våga inte påstå det. Inte så länge du inte i första hand pekar på allt skit som i huvudsak män ställer till med.
