Superdupersaftiga chokladmuffins

Idag fick jag för mig att baka chokladmuffins. Det är nåt som Andreas pratar om ibland att han skulle vilja ha, men jag har liksom fått för mig att muffins ofta är lite tråkigt som bakverk, och även tråkigt att baka.
Men icke! De här var roliga och enkla (det är väl alla muffins egentligen :)), och de blev definitivt inte tråkiga eller torra! Saftigare chokladmuffins får en leta efter.

SUPERSAFTIGA CHOKLADMUFFINS 24 st 

150 g smör
2 tsk vaniljsocker
2 dl kokande vatten
½ dl vispgrädde (ovispad)
½ dl kallt vatten
4 ägg
6 dl vetemjöl
5 dl socker
2 dl kakao
2 tsk bakpulver
2 tsk bikarbonat
1 msk flingsalt

Sätt på ugnen, lägg muffinsformar i en muffinsplåt (går finfint utan muffinsplåt också, men muffinsarna blir högre och snyggare om man använder muffinsplåt).

Blanda socker, mjöl, kakao, bakpulver, bikarbonat och flingsalt i en stor skål och ställ åt sidan så länge.

Smält smöret i en kastrull, ta av från plattan när allt är smält. Rör ner vaniljsocker, vatten (kallt och varmt) och grädde. Vispa ihop äggen i en skål och vispa sen ner dem i smörblandningen.

Häll smörblandningen i skålen med mjölblandningen, och rör om med en slickepott tills det blir en slät smet. Fyll formarna med smeten, till ca 2/3.

Grädda mitt i ugnen, 175 grader, i ca 15 minuter. Testa för säkerhets skull med en sticka så de är klara. Men låt dem inte gå för länge, då kan de säkert bli torra! 

Låt svalna lite, och pudra sen över florsocker innan servering.

Det t o m syns hur saftiga de blev! :)

Supertips på läskande god sommarmat!

För några år sen fick jag i julklapp en bok av en uppdragsgivare - "Om jag var din hemmafru" heter den, och är skriven av Lotta Lundgren.
Jag har mest bara bläddrat i den några gånger genom åren (fina bilder, roliga texter!). Men häromsistens lagade jag en öppen lasagne som fanns där i. Såhär är receptet (direkt ur boken):

ÖPPEN LASAGNE med spenat, ricotta och mandelpesto

Till 2 personer:

½ dl mandel
25 g smör
1 citron
½ tsk honung
1 stor gul lök
1 vitlöksklyfta
ca 250 g skogschampinjoner eller portabella
4 skivor serranoskinka (kan uteslutas)
200 g färsk spenat
½ burk ricotta
2 lasagneplattor, normalstora

Rosta mandeln hårt i torr stekpanna och krossa i mortel, kvarn eller matberedare. Ställ åt sidan. Smält smöret. Separera det klara smöret från den grumliga bottensatsen, slå bort den senare och låt det klarade smöret bubbla någon minut på låg värme tills det doftar knäck.
Tvätta citronen och riv med lätt hand av zesten (det yttersta gula skalet). Rör samman mandelkross, smör, zest och honung. Smaka av med salt och några droppar pressad citron. Håll varmt.

Koka upp rejält med välsaltat vatten till lasagneplattorna. Hacka löken fint, vitlöken finare och svetta genomskinlig i lite smör eller olja. Skiva svampen fint, strimla skinkan och vänd ner i lökfräset. Stek tills svampen fått lite stekyta. Tillsätt spenaten och stek tills den sjunkit ihop. Smaka av med salt och  var gärna generös med nymalen svartpeppar.

Koka lasagneplattorna mjuka, fiska upp med hålslev och lägg ut på två tallrikar. Fördela spenatfyllningen på ena halvan av de båda lasagneplattorna, toppa med en rejäl sked ricotta och svep över resten av pastan. Skeda över varm mandelpesto och servera omedelbart.       

Ja, så stod det. Nu är ju inte jag känd för att vara duktig på att följa recept till punkt och pricka, så jag ändrade lite (t ex hade jag vanliga färska champinjoner istället för skogschampinjoner/portabella, och serranoskinkan bytte jag ut till knaperstekt bacon som jag toppade med istället för att blanda i). 

Se så gott det såg ut! I mitt tycke smakade det också jättegott. Kul med lite annorlunda pastavariant!


Igår gav jag mig på ett recept i boken igen. Den här gången det här (även det direkt ur boken):


ASIATISK KYCKLINGSALLAD med chili och limeblad

5 vitlöksklyftor
400 g kycklingfärs
1 stor tumme ingefära
2-3 röda chilifrukter
2 msk asiatisk fisksås
1 msk farinsocker
1-2 lime
6 limeblad
2 huvud isbergssallad (välj lätta exemplar)
1 kruka koriander
1 dl jordnötter eller rostade cashewnötter
100 g sockerärter

Hacka vitlöken fint och fräs någon minut, tillsätt kycklingfärsen och stek igenom.
Riv ingefäran fint, pressa ut saften med handen och kasta bort den torra fiberbollen som blir kvar. Kärna ur och hacka chilin fint.
Rör ihop ingefärsjuice, chili, fisksås, socker och saften av en lime. Rör ner blandningen i kycklingfräset. Strimla limebladen och tillsätt dem också. Låt allt puttra ihop på låg värme. Smaka av med fisksås och pressad lime.

Ansa salladshuvudena från slappa  ytterblad, bryt loss övriga blad och arrangera som skålar på stort fat. Hacka koriandern - hela plantan inklusive stjälkarna - och nötterna. Strimla sockerärtorna på längden. Skeda ner kycklingfärsen i salladsbladen, toppa med strimlade sockerärtor, strö på nötter och koriander och servera omedelbart.

Även här gjorde jag mindre ändringar. T ex hade jag inga limeblad men det gick jättebra ändå :). Och jag tog bara tre vitlöksklyftor, och hade 500 g kycklingfärs. Ja, man gör ju som man vill.
Dessutom blev mina salladsblad inte alls några skålar utan gick bara sönder, så jag hackade salladen istället och la på botten, och sen allt det andra ovanpå.

Och alltså, det här! Det blev helt klart en ny favorit för mig! Så himla goda smaker, god sälta och ändå superfräscht! Det här en sommarkväll i paviljongen, med ett glas rosé till. Eller rött. Ja jäklar.

Odlingsdrömmar och impulsköp

Jag grejar med mina små frösådder. En del verkar gå finfint, som basilikan och chokladskärorna, och nattblomstren! Dessutom blev jag glad igår kväll när jag upptäckte att jag (än så länge, bör tilläggas) verkar ha framgång med mina snäckbönor.
Snäckböna är inget jag hört om förr, men för ett par månader sen såg jag såna i nån internetannons (jag är en hemskt lättlurad konsument när det kommer till fröer...) för raravaxter.se. Så himla fin! Kolla!

(Bild lånad från Rara Växter, raravaxter.se)

Är den inte fantastisk? Såhär står det om den på deras hemsida:

"Mycket väldoftande lite kuriös klättrande böna med grönvita och purpurlila blommor som är spiralvridna, de ser nästan ut som snäckor. Blommar mycket rikligt när den trivs. Thomas Jefferson skrev i ett brev 1792 att detta var världens vackraste böna. Denna starkväxande fleråriga böna trivs utmärkt utomhus under sommaren men måste förvaras frostfritt under vinterhalvåret. Blommar juni-september, blommar även under vintern om den står varmt. Trivs bäst i full sol. "

Visst låter det fint? Och ser fint ut?
Dock varnade de för att den kan vara lite klurig att få igång. Såhär ska man göra, enligt dem:

"Kan vara lite knepiga att få igång. Rispa fröskalet i närheten av där rotspetsen ska komma ut, blötlägg dem sedan i ett dygn tills de svällt upp ordenligt. Vira sedan in fröerna i blött hushållspapper och lägg dem i en plastburk med lock. Ställ burken varmt, gärna i solen. Kontrollera varje dag om rotspetsen kommit ut. När denna syns planterar du fröerna i jord."

Så i förrgår rispade jag skalet på dem (hur djupt ska en rispa? Det står ju inte...så jag rispade lite olika djupt.) och la dem i blöt. Igår förmiddag virade jag in dem i blött hushållspapper och la i en plastburk med lock, och ställde i ett söderfönster.
På kvällen var jag nyfiken och tog en titt. Och se! Två små frön som redan hade små svansar! :)

Idag sådde jag dem. Nu står de där i söderfönstret igen och jag håller tummarna stenhårt, dels för att de ska ta sig och växa och bli minst lika fina som på bilden på hemsidan - och dels för att de tre återstående små fröerna ska få svansar också :). 

(Lite trista ser de ut än :). Men åh, tänk om de tar sig...)

Det här med sådderna ställer ju till bekymmer med mina övriga blommor här hemma. Alltså gröna växter  och så, som bor i fönstren. Jag har släpat fram piedestaler och tjackade i vintras upp mig på ett blombord i koppar.
Men så såg jag en facebookannons i söndags, med två superfina blomsterbord. Jag behärskade mig såpass att jag inte frågade efter båda, utan bara en. Men såklart var de redan sålda, fina som de var, och billiga (100 pix styck!)... :/
Nåväl, jag accepterade mitt öde att alltid vara för långsam.
Men i måndags hände det ett under! Tjejen som sålde dem hörde av sig och frågade om jag fortfarande var intresserad, för det var en köpare som inte dykt upp. Såklart jag var!
Så igår åkte vi och hämtade det. En bonus var att tjejen hade en liten bebis, lilla Ellen som var 3 månader...... Åååååh... Jag blev stående länge och pratade, även med mamman men mest med Ellen.

Men sen fick jag med mig blombordet hem. Se så fint!

När vi kom hem kom jag på att jag inte har nån plats för det, egentligen. Dålig planering...
Men jag ska lösa det! Blombordet är här för att stanna!Kanske kan det stå ute nånstans skyddat i sommar?..

Idag är i alla fall en härlig dag, för idag kommer min påg (den nyligen utflyttade) hem till sin mor. Han ska vara hus- och djurvakt över helgen när jag och Andreas åker bort. Men ikväll ska jag få rå om honom! Min lille påg... <3

Italiensk afton och svärföräldrabesök

Vi hade en småfestlig italiensk afton igår här hemma. Det var bara jag och Andreas, men det kan ju vara småfestligt ändå :). 

Till förrätt gjorde jag bruschetta. Butiksbakad ciabatta med oliver använde jag. Brödet skivades och stektes i en god olivolja, och ströddes med flingsalt. Ovanpå det en kall tomatröra bestående av tärnade tomater, färsk basilika (hackad), rejält med hackad vitlök, lite flingsalt och grovmalen svartpeppar.
Alltså...HUR kan något så enkelt bli så gott?? Magiskt. 

Till varmrätt kokade jag ostfyllda tortellini (köpta färdiga i pastahyllan :)), och till det en tomatsås som blev väldigt stark och mustig, lite väl stark och mustig så det receptet skriver jag inte ner. Men det var helt ok ändå till de milda tortellinisarna :) 

Och till efterrätt hade jag gjort pannacotta som jag kokade en syrlig hallonsås till. Pannacottareceptet hittar du HÄR. 

Och idag fick vi finbesök! Andreas föräldrar kom, och vi bjöd på lunch. En riktig husmansklassiker: Biff a la Lindström!


BIFF A LA LINDSTRÖM

1 kg nötfärs
3 äggulor
2 stora schalottenlökar, hackade
3 dl fintärnade rödbetor (inlagda)
1 dl kapris
1 dl rödbetsspad
3 msk kalvfond
salt, vitpeppar
smör att steka i

Blanda färs, äggulor, schalottenlök, rödbetor, kapris, rödbetsspad och kalvfond i en bunke. Salta och peppra innan du blandar, för du ska  inte blanda mer än nödvändigt. Bara så allt blandar sig.

Stek små biffar i smör. Lägg i en form och håll varmt i ugnen, under folie.
När du stekt färdigt biffarna, häll vatten i stekpannan och vispa ur. Tillsätt kalvfond och maizena, smaka av med salt och peppar. Låt puttra en stund.

Till det serverade jag kokt potatis samt en fräsch och syrlig sallad, plus lite mer rödbetor för den som ville.

Och se vilken fin bukett jag fick av Andreas mamma! <3 Så himla söt!

Nu ska jag lägga mig och vila. Jag har världens vidrigaste ischias. Det går bra att stå upp, men att sitta gör svinont i de flesta lägena. Att ligga går bra om jag ligger still i ett läge, men att ta sig upp sen är värre... Men nu måste jag faktiskt vila. Så vi får väl se om jag kommer upp sen. Det får gå som det vill med den saken! 

En riktigt god fiskgryta

I torsdags lagade jag fiskgryta. Jag gör ju då och då en laxsoppa som är lite lik den här (som jag nu gjorde för första gången), men det är ändå flera skillnader.
Grytan blev supergod! Och inte blev den otäckare av att jag hade bakat mina smörgifflar tidigare på dan, så vi kunde äta dem till grytan :). Smörgifflarna hittar du receptet på HÄR. Testa dem! De är gudomligt goda!

Fiskgrytan gjorde jag såhär:

KRÄMIG FISKGRYTA med vitt vin och fänkål
400 g torskfilé (går finfint med frysta torskblock)
400 g lax (jag tog chumlax, som ju inte är någon lax egentligen men smakar liknande)
1 fänkål
1 stor palsternacka
1 stor rödlök
2 vitlöksklyftor
3 dl vitt vin
3 dl mjölk
3 dl grädde
en rejäl skvätt fiskfond
ett par nävar cocktailtomater
en kruka färsk dill
3-4 msk maizena
smör
salt, svartpeppar, vitpeppar

Tärna fänkål och palsternacka ganska smått, hacka rödlök och vitlök. Fräs dem i smör i en stor gryta, inte så de tar färg men så de blir mjuka och glansiga.
Häll på vinet, och när det har kokat upp så häller du på mjölk, grädde och fiskfond. Låt puttra på medelvärme i ca 10-15 minuter, tills palsternackan och fänkålen är ganska mjuka (men fortfarande har en aning tuggmotstånd). Under tiden kan du tärna fisken, och sen lägger du i den i grytan. Hacka dillen och lägg i också, samt cocktailtomaterna.
När det kokar igen har du i maizena, rör om och låt puttra nån minut. Ha i mer maizena om du vill ha en tjockare konsistens.
Smaka av med salt, svartpeppar och vitpeppar. Låt svalna i några minuter, servera gärna med lite mer dill på.

• 
  

Påskpyntat

Nästa vecka är det ju påsk. Några små påskkycklingar, som jag hoppats på när Flick-Ann så ihärdigt började ruva för några veckor sen, blir det dock inte. Flick-Ann tyckte att det var roligt i ungefär en dag. Sen kunde man hitta henne lojt solandes vid söderväggen i timtal. Eller badandes i rabatten i godan ro, som att det inte fanns nån morgondag. När jag förmanade henne och gick och kollade till äggen i redet, blev hon arg och sprang högljutt klagande efter mig och jag fick INTE röra äggen. För då skulle hon ruva. Trots att de var iskalla..
På det sättet blir det ju inga kycklingar.
Nåväl, hon kanske får en ny chans framöver. Vi får se.

Men påskris har jag hämtat idag! Det var ovanligt tidigt för att vara mig. Jag brukar komma på det typ på långfredagen eller så.
Jag satte dem med påskliljor i en gammal Kockumskanna som jag köpte på loppis för ett tag sen. Och så i med det jag brukar ha - små urblåsta vaktelägg, och ett par gröna ägg från tidigare hönor som vi haft. Och så fjädrar från våra egna (högst o-plågade) höns. 

Och som kronan på verket på köksbordet: Thomas! Påskpyntet som i det här huset har blivit en klassiker. Så fult så man tycker synd om det. Historien bakom Thomas hittar du HÄR

Thomas

Ikväll ska vi ha Italian Night här hemma. Bruschetta till förrätt, ostfyllda tortellini med tomatsås till varmrätt, och pannacotta med hallonsås till efterrätt. Och så italienskt rödvin till det hela. 

Dagen efter dejtnajt

Jag hade en dejt igår. Det blev både vinpimpling, middag ute samt bio. Och han hängde även med mig hem! *yay*
(Ev följde han med mig hem eftersom han också bor här :D...men ändå).
Och vi hade det jätteskoj och vinet var gott och maten var god och filmen var...otäck. Eller, det jag såg var bra. Men typ halva filmen (vi såg "Jurtjyrkogården") antingen blundade eller kisade jag. För den var rätt ruskig. Och det hjälpte inte ens att blunda/kisa, jag lyckades ändå få hjärtklappning som höll i sig ända tills vi kom hem och jag skulle sova. Jag är onekligen lite lättskrämd...

Idag hade jag tänkt göra det här: koka kalops till middag. Och inget mer. Bara vila och ta igen mig eftersom gårdagen var så intensiv.
Men så när jag låg i sängen och småsov och slösurfade på förmiddagen så fick jag en vision - jag kom på en tårta som jag väldigt gärna ville baka! Det skulle vara chokladbotten, och mellan lagren skulle det vara en blandning av mosad banan, krossad ananas och lite vispgrädde. Ovanpå skulle det vara grädde, samt hallon med gelé.
Jag vet ju att jag är långt ifrån bra på tårtor. Tittar en i bakbloggar och sånt nuförtiden så är tårtor mer av konstverk. Ibland tänker jag att smaken kanske kommer i andra hand för en del. Jag själv föredrar lite enklare tårtor, typ en hembakt jordgubbs- och gräddtårta i all sin enkelhet. Så himla gott!
Och jag gör hemskt sällan tårtor. Det blir liksom inte av.

Men idag, då blev det av. Den blev ungefär som jag tänkt mig - hemmagjord och lite ful till utseendet. Smaken har jag inte testat än, vi tänkte ta lite fika om en stund.
Men såhär ser den ut:

Ja, ni ser. Inte så proffsig. Jag har inte ens en anständig sprits - jag tog bara en gammal spritstyll jag hittade, klippte ett hål i hörnet på en fryspåse som jag fyllde med grädde, och så körde jag. Så vad ska en förvänta sig.
Men i alla fall, jag gjorde en tårta :). Det var roligt!

Och kalopsen, den blev också av! Varför gör jag inte kalops oftare? Det är ju så gudagott och inte alls svårt! 

Sen måste jag ju också rapportera om mina ärtskott som jag skrev om häromdan. Se, nu har det börjat komma små bebisar på dem! Det händer nåt!

Det här ska bli roligt! Det känns ju som att det blir ganska mycket ärtskott, jag kunde liksom inte hejda mig när jag ändå höll på. Men jag har läst att man kan göra ärtskottspesto, så det ska jag nog testa om jag lyckas driva upp de här små rackarna till anständig storlek. 

Koppar är grejen

Ja, faktiskt! Sen får trendgurusarna säga vad de vill (det var någon som sa nyligen att koppar är inne igen, men...ah, jag vet inte, för sen verkade det som att det inte var det?..)

I alla fall, på auktionen i lördags ropade jag som sagt in en sockerkaksform i koppar. I samma utrop var det med en rätt så stor koppargryta, eller ja - fem liter eller nåt? I alla fall superfin att ha blommor i till sommaren tänkte jag. Båda de fina grejerna tror jag att jag betalade 60 pix för, tillsammans.

Och idag kom så sockerkaksformen till användning! Jag bakade en enkel sockerkaka, och smaksatte med bittermandelolja eftersom den stilige mannen jag bor med gillar smaken av bittermandel.

Bara för dekoration klippte jag sen ut ett hjärta i papper och la på den färdiggräddade och lite avsvalnade kakan, och pudrade florsocker på. Dock glömde jag bort när jag skulle ta bort pappershjärtat, att det ju är florsocker även på det. Så det trillade i florsocker i mitt fina hjärta :/. Jaja. Men det blev ju lite konstnärligt.

Det här receptet på sockerkaka använde jag:

SOCKERKAKA

3 ägg (alldeles varma och färska från hönshuset)
2 dl strösocker
3 dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver
100 g smör
1 dl mjölk
5-6 droppar bittermandelolja

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa formen. Vispa ihop ägg och socker så det blir luftigt. På slutet kan du droppa i bittermandeloljan.
Blanda mjöl och bakpulver och vänd sedan ner blandningen i bunken. Inte vispa, bara röra ner försiktigt!
Smält smöret och häll i det i smeten. Häll även i mjölken, och rör sen försiktigt igen tills det blir en jämn smet.
Häll smeten i formen, grädda i mitten av ugnen i ca 30 minuter. Behövs det (känn med sticka) så fortsätt grädda några minuter till, och om ytan är mörk men kakan fortfarande ogräddad inuti så sätt försiktigt på lite ugnsfolie.

Låt svalna i formen. 

Äntligen kom jag till (ärt)skott!

Jag vet inte hur många veckor jag har varit sugen på att odla ärtskott. Jag fick ett par fina trädgårdstidningar av en kär vän, och i en av de tidningarna var det ett stort reportage just om att odla skott och att grodda. Jag lusläste många gånger, höll fingret på "Beställ"-knappen på åtskilliga nätbutiker med groddlådor och frön och grejer, men tryckte aldrig. "Jag tar det sen", tänkte jag.

Men det där SEN kom aldrig. Och jag tänkte att "Jamen, lite ärtskott kan jag ju ändå fixa, det är ju superenkelt!". Men icke. Jag fick inte tummen ur. Jag läste flera gånger om olika metoder, men det hjälpte inte.

Men idag! Idag åkte tummen ur med ett stort *PLOPP*, och plötsligt fann jag mig fixandes med jord och ärtor. Eller igår egentligen, då jag la ärtorna i blöt.

Två gamla sockerkaksformar, en rund och en avlång, fick agera odlingsbyttor. 2-3 cm jord i, och så på med de sedan igår blötlagda ärtorna. Trycka till lite lätt med handen, spraya över med vattenflaska, och sen var det klart.

Den runda sockerkaksformen var kanske inte superfiffig att använda eftersom fönsterbrädor ju sällan är just runda, utan avlånga. Men jag ställde den på bordet, vi får väl se om det växer däri eller inte. Ingen större skada skedd om inte, tänker jag. 

Än så länge ser det ju inte så frodigt ut :), men vi får se om nån vecka! 

På tal om sockerkaksformar så köpte jag en på auktion i lördags. En i koppar! Jag har blivit lite förtjust i koppar sen jag köpte de där två amplarna för ett tag sen. Och jag tänker mig en solgul sockerkaka i en sockerkaksform i koppar...det måste väl bli fint? Jag får testa. Det testet tänkte jag göra idag.
To be continued..