Mazarinrutor med smak och färg av hallon

Ett av Andreas favvobakverk är sånt som liknar mazarin - den där bittermandelsmaken gillar han :).
Så igår när jag fick ork så bakade jag mazarinrutor åt honom. Jag hade en burk med tinade hallon i kylen, plockade i höstas på ett självplock några mil härifrån, så jag tänkte att glasyren kunde få smak och färg av hallonen!

Det är väldigt smidigt med de här mazarinrutorna - tusen gånger enklare än att göra vanliga mazariner! Långpannekakor är ju alltid käckt!



ROSA MAZARINRUTOR

Mördeg:

• 400 g smör
• 8 dl vetemjöl
• 2 dl florsocker
• 2 äggulor

• Fyllning

• 300 gram sötmandel
• ca 2 krm bittermandelolja (prova dig fram så det smakar lagom!)
• 3 dl socker
• 200 gram smör (smält)
• 4 msk vetemjöl
• 1 tsk bakpulver
• 6 ägg

• Glasyr

• 4 dl florsocker
• lite pressad citron
• 2-4 msk hallonsaft

Blanda ihop mördegen. Tryck ut i en långpanna (alltså den stora som är lika stor som ugnen). Tryck även deg upp 1-2 cm på kanterna.
Sen är det dags att göra fyllningen. Jag använde en stavmixer för att mala sötmandeln. Smält smöret och blanda ihop allt. Häll fyllningen i långpannan. 

Grädda i 200 grader i ca 20 minuter (eller tills den har fin färg).
Låt svalna. Sen rör du ihop glasyren. Om du behöver så ha i några droppar vatten så att glasyren blir smidig (den ska inte vara FÖR rinnande, men lätt att bre ut på kakan).

Låt glasyren stelna lite och skär sedan upp kakan i rutor.

De här går finfint att frysa, men lägg smörpapper mellan varje lager i burken!
De går att ta direkt ur frysen innan man sätter på kaffet, så är de jättegoda att äta efter bara tio minuter eller så :). 

Och många blir det ju också! Sånt gillar jag :). 

En lyckans dag!

1. Jag vaknade nån gång efter tio i förmiddags. Då hade jag sovit i elva timmar nonstop. En välsignelse efter de senaste dygnens minst sagt förlamande trötthet och (motsägelsefullt nog) väldigt sparsamma nattsömn.

2. Vi skjutsade pågen till stan för han skulle klippa sig. När vi hade lämnat av honom råkade vi åka förbi en skylt, "Garageloppis". Vi vände och åkte dit, och typ fem minuter senare kom vi ut med de här fynden: 

50 kronor styck fick jag betala! Som hittat! Skåpet är svensk design, det är Bertil Fridhagen från Bodafors som är mannen bakom. För min del spelar det ingen större roll det där med designern, men jag kollade ändå upp och hittade två likadana skåp på en auktionsfirma - 1500,-!! Visserligen för båda ihop, men ändå. Jag betalade inte nåt överpris med min femtilapp då i alla fall :) Och pallen är så fint röd och kommer att vara perfekt för mig att sitta på när jag t ex steker pannkakor eller så.

3. När vi kom hem hittade jag den här i brevlådan: 

Yaaaaaay!!! Nyaste Rosengäddaboken, så färsk så den fortfarande var varm nästan! Jag hade förhandsbeställt på Adlibris eftersom jag inte ville vänta en endaste dag för mycket. Jag har inte börjat i den än men jag VET att den är bra. De andra delarna i serien har jag läst om och om igen, de är helt fantastiska (liksom allt annat skrivet av Emma Hamberg). Nu vet jag inte hur jag ska göra stunden då jag öppnar boken och läser de första raderna, tillräckligt festlig. Ta med mig ett glas saft och sätta mig i paviljongen? Koka te och bänka mig vid köksbordet? Eller helt enkelt bara slänga mig i sängen med fönstret öppet så augustiluften kommer in, och ta med mig några rutor mörk choklad?...
Ah, nåt blir det. Det här är en högtidsstund. 

Wilmer, 3 år!

Jubel och klang, konfetti och karnevalståg och så lite barnkör därpå - idag fyller Wilmer tre år!
Ja, vår lille plutt, vår egensinniga, tjuriga men så otroligt gulliga och charmiga stolle, blir stor :). 

Det skulle förstås firas. Det blev kalas i paviljongen, och enligt tradition fick Wilmer sitta på bordet och fick ett fat med godsaker framför sig. Idag var det falukorv och lite chips. 

Chipsen var ingen hit tyckte han, men korven var god. Han bjöd (högst motvilligt) även Igge. Och Stef-Ann tittade in i paviljongen för att delta i festligheterna!

Det hela avslutades med en birthdayselfie. 

Jag vill ha munkar...

Ja den gamla visan känner nog de flesta igen :).
Munkar, eller donuts eller vad en nu vill kalla dem, är ju fantastiskt goda. Min pappa gjorde alltid munkar när jag var liten. Eller: mamma gjorde degen, pappa friterade dem. Sen fick man smaka på de nygräddade munkarna, rullade i strösocker.
Speciellt viktigt var det att det skulle bakas munkar till valborg. Munkar, och så den märkligt goda drycken "sima", som man gör i Finland.

Donuts som en köper på marknader och så, är ju också goda. Men inte som mammas och pappas.

Men själv har jag faktiskt aldrig bakat munkar! Inte förrän idag. Då gjorde jag slag i saken! En bidragande orsak var att Andreas blev väldigt sugen på munkar när jag pratade om dem häromdan. Såklart vill jag ge honom munkar om det är munkar han vill ha :).
Dessutom ska vi åka och hälsa på mamma imorgon, och då tänkte jag att hon nog blir jätteglad om vi tar med oss munkar att fika på!

Det var inte alls svårt eller krångligt. Lite tidsödande att stå och fritera dem, men inte sådär superjobbigt!


Jag gjorde dem såhär:


MUNKAR (ca 30 stycken)

1/4 paket jäst
en liten skvätt (typ 1-2 msk) ljummet vatten
75 g smör
4 dl mellanmjölk
1 dl strösocker
1½ tsk salt
3 små ägg (eller 2 normalstora)
2 msk vaniljsocker
ca 13 dl vetemjöl

Till fritering:
1 liter rapsolja

Socker att doppa munkarna i


Lös upp jästen i det ljumna vattnet.
Smält smör i en kastrull. Häll i mjölken. Känn så inte blandningen är över fingervärme (då låter du den svalna i så fall) och häll sedan över jästen i degbunken. Vispa runt.

Tillsätt socker, salt, ägg och vaniljsocker. Rör runt igen. Fyll på med hälften av mjölet och rör till en jämn smet. Sen lät jag maskinen bara gå medan jag hällde i resten av mjölet, lite åt gången. Degen ska inte bli för hård, hellre då pyttelite för lös.

Låt jäsa under bakduk i en timme.

Kavla ut degen på mjölat bakbord, degen ska vara ca 1 cm tjock. Ta ut rundlar (jag använde ett dricksglas) och ta sen ut hålet i mitten med lämpligt verktyg (jag tog en spritstyll men man tager vad man haver). Lägg på plåtar och låt jäsa i trekvart.

Värm upp oljan i en gryta. Jag har en käck gryta med en frityrkorg i, den är perfekt. Men har man ingen korg så går det nog bra ändå.
Oljan ska bli 180 grader. Passa så den inte blir för varm, och ha ett lock i närheten ifall det skulle börja brinna. ALDRIG släcka brinnande olja med vatten! Aldrig nånsin! Det exploderar och det blir katastrof.
Men men, förhoppningsvis behöver det inte börja brinna när man friterar sina munkar :). När oljan är varm la jag bara i tre munkar åt gången och lät dem fritera 1-2 minuter på var sida så de blev gyllene. Jag hade en sån där matlagningspincett att vända med, men det tar man ju vad som passar bäst. 

Sen lägger man upp dem på ett fat med hushållspapper så de får rinna av. När de svalnat lite doppas de i socker och äts :). 

Man kan även frysa dem. Låt dem sen tina i rumstemperatur, och värm dem gärna en stund i ugnen sen så blir de som nybakta! Men fryser du in dem ska du inte doppa dem i socker innan, det gör du när de serveras. 

Sen kan man förstås byta ut sockret ovanpå mot en god glasyr, eller smält choklad eller vad man nu gillar. Går ju att pynta med strössel och allt möjligt då :).
Eller så gör man dem inte till ringar, utan lägger en klick vaniljkräm eller sylt eller äppelmos på rundeln och formar den till en boll.

Våga ge dig på munkar! Det var roligt ju, och blev superbra!

•