Bundisar och bästis

Det har vi blivit, jag och lilla Hön-Ann (som Morr-Ann mer och mer kallas). Hon har utsett mig till sin nya mamma och vill helst vara med exakt hela tiden och sitta i knät eller på min axel eller på mitt huvud. Där sitter hon och pratar lite stillsamt. Eller tvättar sig, eller t o m sover. 

Igår kväll var hon lite ensam och ledsen i buren, så jag la in en gosedjurshäst till henne. När jag gick och tittade efter en stund hade hon lagt sig på den och somnat :). Gulligt overload!!

I morse sov hon djupt medan jag grejade i köket. När hon vaknade var det dags för mig att åka till jobbet, och hon skrek ledset efter mig.
Men när jag kom hem var det roligt igen! 

Jag får stålsätta mig och försöka komma på en strategi för att få ut henne bland de andra hönsen när hon har läkt. Jag har lite planer. 

Hackkyckling

Ja, så installerade vi då de fina hönsen/kycklingarna (de är lite mittemellan) i sin utebur. Nog såg vi att Helga mästrade lite över de andra men inte så farligt ändå tyckte vi. 

Och så gick vi in och la oss och sov middag efter att ha skjutsat hem dotter och svärson. Och när vi hade sovit så åkte vi till ICA en sväng. 

När vi kom tillbaka gick vi ut för att titta till de små liven. Och döm om vår ilska när vi ser att Helga är JÄTTEelak mot lilla Morr-Ann! Hon hackade på henne på ryggen, och Morr-Ann skrek och grät. Jag skyndade mig att ta upp Morr-Ann och upptäckte att hon var blodig på ryggen. Jag fick ta in henne och tvätta av henne, och såg att det som tur var var helt ytligt - ungefär som att hon fått ett ytligt skrubbsår. Så jag tvättade av ordentligt och sen gjorde vi i ordning en bur och tog in henne istället. 

Så nu bor Morr-Ann i en egen bur på vedspisen i köket. Hon verkar väldigt tillgiven, kvittrar och pratar lite stillsamt när man håller i henne. Hon har fått godis (bröd och banan) och en massa spån och halm att ligga på. Där ska hon få bo tills hon läkt ordentligt, och sen får vi se hur vi gör. Kanske kan vi då släppa ut Helga och en till av de andra, och behålla den snällaste i uteburen med Morr-Ann några dagar. Vi får se. 

Lyxliv inne hos ens nya mammi

Nytillskott

Hönseriet har gått lite på lågvarv här hemma. Några har dött, flocken har blivit mindre och mindre. I våras orkade jag inte ens skaffa kycklingar. 

Men på senaste tiden har jag blivit lite sugen på fler igen! Dels vill jag ha mer ägg, och dels behöver de vara ett lagom antal på vintern för att kunna värma varandra när det är som kallast.

Så idag åkte vi iväg på marknad i Sannerud i Tiveden. Där var det flera som sålde höns. 
Vi åkte redan tidigt på morgonen och tog med oss frukost som vi åt på vägen. En fantastiskt fin sensommarmorgon!

Vi var på plats innan marknaden ens började och fick därför tag i några fina små hönor :). 
Jag köpte tre: 

Blom-Ann - en Skånsk Blommehöna. Det har vi aldrig haft nån förut! Blom-Ann verkar väldigt framåt och oblyg. 

Flick-Ann - en blandning mellan orpington (jättestor ras!) och Lohmann (mellanstor värpras). Hon har så fint skägg :). Hon verkar ha humör också - hon bet sin nya mammi det första hon gjorde. 

Och så sist och minst - Morr-Ann! En paduan med snygg frisyr :). Hon verkar väldigt blyg och timid. Och så himla söt!

Även dottern och svärsonen ville köpa en höna. De kan förstås inte ha den hemma i sin lägenhet :), men hos oss kan den ju bo. Det blev en Blommehöna även det. Helga heter hon!

Helga verkar vara en riktig bitch som hackar på de andra nykomlingarna om de råkar stå i vägen för henne. 

Alltid när vi får nya hönor så får de bo i en stor kaninbur ute, med utedel och innedel. Så de liksom vänjer sig vid omgivningar och ljud och så, och lite med varandra. Och de andra hönsen kan gå utanför och titta på dem och vänja sig de med. 

Nu håller vi tummarna för att de kommer att trivas och att de blir långlivade och glada höns :). Uppföljning kommer. 

Så kass på att blogga

Det blir liksom inte av. Jag har mängder med bilder på mat och annat roligt, men kommer mig inte för att sätta mig och blogga.

Men nu sitter jag och väntar på att Andreas ska dammsuga klart innan vi ska ut och pynta paviljongen, för ikväll stundar kräftkalas med kära vänner :). Och då hade jag en stund över, och då tänkte jag skriva några rader.

Eller ja, mest visa ett par bilder. Det är ju det här med mig och inredning. Jag gillar jättemycket att greja hemma och ställa fram saker som jag tycker är fina. 
Men att matcha och få det till något enhetligt som i inredningstidningarna, det kan jag inte. Och det vill jag kanske inte heller, om jag tänker efter - vem vill bo i en inredningstidning? :)

Här är i alla fall ett av mina senaste loppisfynd: en matta! En plastmatta till köket. Mattan är nog från typ 50-talet. Det finns ett litet hål, men det skiner jag i :). Mattan är fin och fräsch i övrigt, och skön att gå på. Och plast är ju praktiskt där man står och slabbar med maten :). 

En annan sak som en del säkert ser som kitschigt, är en tavla som hänger i vardagsrummet bredvid kakelugnen: 

Hötorgskonst at it´s best :). 

Men jag gillar de där tavlorna. Och den här, som föreställer en riktig bonnauktion, är ju något som känns som JAG. Så den får hänga där, och för mig är den lika fin som den finaste van Gogh!

Nu verkar dammsugningen vara klar.
Men jag ska försöka återkomma med lite mattips och annat, inom en inte alltför lång framtid! Ha en skön helg, allihop!

Long time

no see, som det heter.

Jag har haft semester och tydligen väldigt mycket även från bloggandet.
Men det gör ju inget. Mitt bloggande sker ju huvudsakligen för min egen skull. Men kul att se att så många tittar in här dagligen ändå, och förlåt till er att jag inte har uppdaterat!

Det blir inget viktigt idag heller. Dagen har varit lugn. 

Den började med sovmorgon (eller dra-mig-morgon, jag vaknade vid sju och kunde inte somna om men låg kvar till typ tio :)). Men sen tog vi lite förmiddagste, jag och min man. Gött! I Indiska-kopparna som jag fyndade på loppis i Slottsskogen när vi var i Göteborg för några veckor sen.

Men idag har det varit en stor dag - Wilmers födelsedag :)
Två år fyllde han. Och såklart ska det firas!
Nu är ju inte Wilmer någon festprisse direkt. Han var mest irriterad på mig när jag försökte gratulera. Men skinka kunde han inte motstå, sittande på köksbordet :). 

Grattis Wilmer, mammas kille (även om han inte själv tycker att han är det :))!


Jag har fotat en massa mat och annat däremot, som jag ska skriva om en annan dag. Kanske redan imorgon :).