Han är dock inte typen som gärna står i centrum på ett kalas, så det blev ett väldigt stillsamt firande. Barnen var ju här i söndags och firade honom, och så kom ett par kompisar på kvällskvisten.
Och idag kom hans föräldrar som ju faktiskt gjort honom (tack snälla ni, det gjorde ni bra!! :)).
Jag gick upp på morgonen och började förbereda tårtor (vi körde repris från i söndags - smörgåstårta plus jordgubbstårta. Varför ändra ett vinnande koncept? :)).
Och så gjorde jag ett par kantarellmackor till frukost åt födelsedagsbarnet. Igår köpte jag nämligen några liter kantareller av en bekant som inte är så snubblig som jag och som dessutom har kantarellglasögonen på sig (jag äger inga såna :)).
Sen skjutsade min granne/hyresvärd/vän mig för att hämta hem presenten som vi var flera som hade lagt ihop till och som jag hade varit och sett ut och betalat redan förra veckan (då med skjuts av min systerdotter som var snäll nog att hjälpa sin gamla moster!). En hammock! Det är väl en vuxen och bra present? :)
Den fick han när hans föräldrar väl kom, för de var också med på presenten. Och efter tårta på tårta hjälpte svärfar Andreas att plocka ihop hammocken. Det var tur, för det är ingen barnlek direkt. Jag hade varit till ungefär såhär mycket hjälp: NOLL. Så det var tur att svärfar tog sig an det.
När de hade åkt hem, for vi in till byn och gick på systembolaget. I presenten ingick nämligen öl (att dricka i hammocken, var tanken). En hel korg full med öl kunde han plocka på sig, födelsedagsbarnet :).
Och se så fint det blev sen på kvällen när vi efter en liten tupplur kom oss ut till den nya hammocken:
40-åring drickandes öl i hammock
Vi insåg vilken fantastisk grej den är, hammocken! Och bästa platsen har den också, på kullen bakom huset. Med utsikt över hagar, åkrar, mossen och långt långt bort en väg. Vi gissade hastigheter på bilarna som åkte där som små prickar. Maj-Lis kom till vårt sällskap. Genast siktade hon in sig på hammocktaket. Dit upp skulle hon!
Hmm...lite för långt avstånd för att hoppa...
...men här går det nog?
NEJ Maj-Lis!! Inte hoppa!!! (Men Maj-Lis hoppade ändå...)
Men hon kanade ner lika fort på andra sidan :).
Vi satt där och filosoferade och glodde på bilarna, och på kossor som gick förbi.
Och så kom Skrutten och höll oss sällskap en stund :).
Fårrumpa och en lurvig kviga.
Igge dyrkar sin husse...
...och pudeln vill bara vara med..
Vi såg solen gå ner i mossen. Så himla fint! Här kommer vi att sitta många kvällar i sommar :).
Några powernaps lär det också bli här i sommar...
Hurra hurra för min älskling, än en gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar