Italiensk vecka

När jag för ett par veckor sen råkade hitta en så himla bra blogg med italiensk mat, så väcktes tanken om en temavecka. Eller först tänkte jag glädja sonen med några italienska rätter eftersom han och ett par kompisar tänker åka till Rom i sommar.
Men bloggen var så himla inspirerande, och det var så mycket som verkade gott, så jag bestämde mig för en hel vecka italienskt!

Våra matveckor går från fredag till torsdag. Så är det sen gammalt, eftersom barnen alltid bytt "vecka" just på fredagar (jag och deras pappa är skilda). Så då blev det att jag planerade alltid nåt extra mysigt till fredagen när de skulle komma, och så planerade jag ända till torsdagen innan de skulle åka igen.

Så i fredags var det premiär för Italian Week i Äskekärr! :)

Alltså den här bloggen jag pratar om, förresten. Jag måste slå ett jättestort slag för den, även om många av er säkert upptäckt den sen länge. Förut hette den "Ruskigt gott", numera Minervino.se (finns alltså på minervino.se)


Sebastian som driver bloggen, bor själv i Italien och vad jag förstår, är gift (?) med en italienska. Så här kan man hitta riktigt genuin italiensk mat, som t ex tomatsåsen som kommer från Sebastians svärmors syster, och har anor från Sicilien. Om ni tror att ni har smakat på tomatsås förut så glöm det, för det har ni inte om ni inte har testat den här!

Hela veckan har varit fylld med tomater och basilika och vitlök och vitt vin och en massa lyriska "Oh!!" och "Aaaah!!" och "Herregud så gott!!" här hemma hos oss. Vi har shoppat oss fattiga på pesto och fin olivolja. Men jösses så värt det!

Jag rekommenderar starkt att ni klickar er vidare på länkarna till recepten, bara för att se de fina bilderna och läsa vad Sebastian skriver om rätterna. Och det här gör jag inte för att vara snäll eller nåt (jag känner inte Sebastian alls) utan för att bloggen är SÅ himla bra! Man vill bara klicka sig vidare och vidare!



I fredags rivstartade vi med en fantastisk köttfärssås - fast vit! Utan tomater alltså.
Och om det låter smakfattigt så tror du fel. För här fanns smaker så det räckte till och blev över! Ragu bianco heter det på italienska. Även det här ett sånt där makalöst gott, riktigt italienskt recept, som Sebastian lärt sig av en väns mormor. Ja, ni hör ju!!

Åh, sellerin, salvian, bladpersiljan... Den måste ni prova, om ni är det minsta förtjusta i pastarätter!


I lördags var dottern och hennes sambo (och så deras lille hund Eskil förstås :)) här, och då lagade jag den där tomatsåsen som jag yrade om här ovan. En riktigt långkokt tomatsås, där hemligheten är bikarbonat! Ja, bikarbonat - för tydligen, enligt svärmoderns syster, så ska man absolut inte sockra en tomatsås - men för att få ner syran och fram tomatsmaken så använder man sig av bikarbonat. Ja, läs själva HÄR! Tomatsås från Sicilien, kan det bli bättre?

Pesto och riven parmesan till förstås. Det blev inte ett spagettistrå över när vi var klara.

Vi hade förresten förrätt också - Pepperoni bruschetta. Alltså bruschetta (vitlöksbröd) med paprika istället för tomat, som är det som åtminstone jag är van vid. Paprikan var verkligen supergod, testa!

I söndags var det dags för tomatsås igen, men den här gången med kyckling. Både sonen och Andreas är lite skeptiska till just kycklingfilé - de föredrar t ex lår eller ben och påstår att filé bara blir torrt. Men den här gången var det ingen som klagade på torra filéer :). Den här kycklingen i tomatsås med basilika och vitlök övertygade dem!

Vi varierade oss lite den här gången - pastan fick ge vika för lite ris. Och resterna av paprikaröran från lördagen satt fint till, och likaså pesto!

Så kom måndagen, och pastan fick komma tillbaka :). Jag gjorde en "Pasta salsiccia e mozzarella al forno". Alltså en pastagratäng med salsiccia och mozzarella. Så himla god och krämig, och inte heller den här dagen gick någon från bordet med kurrande mage!

Och så tisdag. Jag hade länge sett fram emot den här rätten, för den ser så himla god ut på Minervino.se. En pastarätt (igen!) med ryggbiff i strimlor. Hur en så enkelt lagad rätt kan smaka så himla mycket, det är för mig en gåta. Den här ska jag laga när vi har gäster nån gång och jag vill imponera lite extra. För JÄDRAR så god!
Jag tänkte också på att när man gör såna här pastarätter där allt serveras från samma panna, så blir det väldigt mycket mindre kött än om man serverar köttet för sig. Vilket ju är bra om man vill dra ner på köttätandet, eller om man tycker att ryggbiffen är lite dyr för dagen :).

Och nu är det onsdag, och tanken var att jag skulle laga pizza.
Men orken tröt, och dessutom är sonen iväg på konsert i Stockholm så jag sparar pizzan till nån dag när han är hemma.
Och imorgon var planen köttbullar gratinerade med mozzarella, men även det skiter sig nog eftersom jag ska iväg till Borås för vidare utredningar (sjukdomsgrejs = jobbigt och trist att läsa om så jag nöjer mig såhär!) och blir borta typ hela dan. Så det får nog bli en lunch ute.

Så därmed var den här italienska veckan slut!
Det jag har lärt mig är att man vinner så oerhört mycket på att ta sig tiden att låta saker och ting koka in och mumsa till sig. Det förstod jag såklart förut också, men det har blivit tydligt den här veckan. Och så kommer jag att använda mig av betydligt mer vin i matlagningen i fortsättningen, för det ger en så fantastiskt mustig och fin smak!
Dessutom har jag fått inspiration till att kanske köra fler temaveckor framöver. Vegetariskt kanske? Strikt LCHF? Finskt? :) Det finns ju hur mycket som helst att välja på!

Och som sagt, jag kan inte tjata nog om det - titta in på minervino.se. Bara gör det!
Italiensk mat är ju så mycket mer än pasta (även om det kanske inte ser ut så på min meny den här veckan :D. Det bara blev så..). Plus att den är vacker! Se och njut!