Det regnar katter och hundar

som engelsmännen säger. Det har det gjort hela dan. Och min stackars lille P hade vandringsdag i skolan. Ryggsäcken var packad med kalla mammastekta pannkakor med sylt, och en termos med varm choklad. Glad i hågen hoppade han ur bilen när vi kom till skolan.
På eftermiddagen när jag hämtade honom, hoppade en dyngsur och genomkall pojke in i bilen. Det hade regnat på dem exakt hela dan och de hade vandrat sex kilometer, stackarna...:/
Men en kall och frusen pojke råder man snabbt bot på genom att tända en brasa i kakelugnen i sovrummet, plockar fram rena och torra kläder, sätter raggsockar på fötterna, virar in pågen i en pläd och kokar en stor kopp varm choklad åt honom :).
Så låg vi där i sängen och pratade, och så kom dottern också hem, och hundarna ville också värma sig vid kakelugnen. Casper satt rak i ryggen och tittade drömskt in i elden. Åh vilken fin och stämningsfylld bild, tänkte jag och plockade fram kameran och *KLICK*....och så visar det sig att blixten är på och dessutom vänder Casper sig så han sitter i profil.
Bilden blev ju VÄLDIGT stämningsfylld. Not.