Inspirerande vägar

Jag undrar hur många som njuter av sin väg till jobbet eller skolan. Som liksom tittar sig omkring varje dag och konstaterar hur fint och vackert det är?

Jag tror inte att det är så många. Och jag kan inte säga att jag själv gör det varje dag heller.

Men väldigt, väldigt många dagar konstaterar jag det när jag skjutsar sonen till skolan. Det är så vansinnigt fint hela vägen, ända hemifrån och bort till skolan en halvmil bort.

Jag är så glad att kunna ge min pojke det, varje dag. Kanske orkar han inte heller se det jämt, men jag vet att han ofta tycker att det är en mysig stund på dagen när vi åker där i bilen, bara han och jag, och ser allt det fina omkring.

 

Det här är vad vi ser när vi stiger ut genom dörren hemma:

 

 

När vi kör ut från gården:

 

...förbi brevlådorna..

 

..grusvägen bort mot skolan..

 

...lite längre bort ändå.. Frosten är vacker!

 

 

Och skolan är inte fy skam den heller. Som en liten Bullerbyskola. Jag är så glad att min pojke får gå på den fina skolan!

 

 

Hur är er väg till jobbet/skolan? Är det vackert? Och orkar ni se det?

 

 

 

Veckans höjdpunkt

Det är laddat. Det är klart. Teet är kokat, äppelkakan som jag bakade idag (jag ska delge er receptet sen när jag har mer gott om tid) är framdukad tillsammans med vaniljglass. Nu ska jag bara stänga av ljudet på mobilen, och så ska jag bänka mig i soffan.

För nu börjar veckans avsnitt av Bonde söker fru! :)

 

(suddig bild, men så blir det ju när man nödvändigt ska fota i skenet av levande ljus :D)

Det sista av sommaren

Mina kära pelargoner blommar fortfarande i köksfönstret, som en sista smula av sommaren. För min del skulle de gärna få blomma året om, men snart måste jag ju fixa vintervila åt dem. Jag måste bara googla efter hur.

Och utanför fönstret är det höst, så in i bäng.

Jag gillar utsikten från vårt köksfönster. Man ser typ...inget. Eller ibland ser man en ko. Eller ett får. Men annars inget. Och det är fint tycker jag!

 

 

Doris är fortfarande väldigt om sig och kring sig med sin bebis. Men nu har jag i alla fall fått henne att gå ut och kissa utan bebisen i munnen, och hon kan ibland strosa runt i huset och låta bebisen ligga och sova i soffan. Men mesta tiden spenderar hon ändå där, i soffan, med sitt barn...

 

 

 

 

 

Hon har till och med råkat i bråk med Igge idag bara för att Igge blev för närgången mot hennes fina valp.

Men i natt får hon banne mig sova utan bebisen. Eller så får hon sova med den, men då inte i sovrummet. För i natt ska jag sova!!

 

 

Och ryssröran, ja... Den blev en succé :). Den gör vi helt säkert fler gånger! Prova ni med, det var en sån där bra rätt som funkar en tisdagkväll lika väl som lite enkel bjudmat när vänner kommer över på helgen. Och funkar både för barn och vuxna! :)

 

 

 

 

Regn hos mig

Om man tittar ut så kan man tro att det är en dyster dag. Himlen är jämngrå, det blåser och regnar.

Men även även om det är regn ute så är det sol inne, sol i hjärta och sol i sinne :). Inte av någon helt speciell anledning, men det har varit en bra dag såhär långt.

Ja, inte tack vare Doris, kan jag säga - hon höll mig vaken nästan hela natten. Det var ett evigt hallå kring hennes fina valp. Den skulle äta och den skulle tvättas, och hela tiden måste man ju vakta så ingen försöker ta den. Doris krävde att jag skulle engagera mig lika hårt som hon, så om jag somnade så väckte hon mig - "Hallå, här är min bebis! Kolla då! Titta, nu ska bebisen äta, hjälp mig att lägga den tillrätta! Oj, hallå, vakna, nu råkade Igge röra på sig, han tänker nog äta upp min bebis, hallå matte, hjälp mig då! Vakna, nu ska bebisen tvättas, titta, nu tvättar jag den. Oj, kan jag få ligga under ditt täcke? Hallå! Men sov inte då! Titta så fin. Klappa den då!".

Oavbrutet. Hela natten. Eller i alla fall kändes det så. Jag sov nog ett par timmar sammanhängande i alla fall.

 

Men så kom morgonen, jag skjutsade P till skolan, kom hem och satte mig och fick iväg ett par bra idéer på artiklar. Hoppas det blir napp!

 

Sen kom vår nya torktumlare, yey vad glad man kan bli för en torktumlare känner jag :) Den är jättefin och den lyser så fint inuti när den tumlar - åh så härligt!

 

Och så ringde J (dottern) - hon hade glömt att ta med en hög hatt som de behövde i skolan idag. Det var något med "Slash" och..ja, jag vet inte riktigt, hon går estet, det är väl allt jag kan säga om det :). I vilket fall som helst var jag en god mor och åkte in till stan med hatten. Doris fick hänga med för att komma ifrån sin bebis lite. Bebisen la vi i hallfönstret för att sova.

 

Sen åkte jag vidare till vår lilla byhåla. Där finns nämligen världens sötaste lilla butik. Den heter Hantverksboden och det är några jätteduktiga tjejer från kommunens LSS-verksamhet som sitter där och gör de mest fantastiska hantverk som de sedan säljer. HELT makalöst fint!

Jag känner dem en del sen förut, jag har skrivit lite reportage om dem och varit i butiken och handlat en del. Springer jag på dem på byn så pratar vi, det är ett härligt gäng! :)

Länge har jag tänkt att jag så gärna skulle vilja jobba där. Jag vill förstås inte släppa skrivandet, men det vore så roligt att hoppa in ibland och göra annat, och just där skulle jag nog trivas som fisken i vattnet. Vi får se om det blir så nån gång :).

 

Ja, så har jag handlat lite på ICA. Idag ska jag servera något nytt - ryssröra i pitabröd, med gurksallad och yoghurt. Receptet hittade jag hos Kryddburken - http://kryddburken.se/2012/01/11/ryssrora-en-favorit-fran-skoltiden/

 

Recension på middagen kommer sen :).

Jag har blivit mormor!

Ja, det är sant. Doris har nedkommit med en valp. Den är svart och vit och blir ömt vårdad av den ömsinta modern. Nåde den hund eller katt som kommer ens i närheten, då far hon ut som en vettvilling och skyddar sitt barn till sista blodsdroppen om så vore.

Annars ligger hon mest under soffan med sin bebis. Om hon går ut har hon bebisen med sig hela tiden.

Dock låg hon en stund i soffan nyss så jag hann ta en bild på mor och barn.

 

 

 

Ja, hon har skenvalpat. Jag är ju ingen van tikmatte, jag har mest haft hanar genom åren, så jag är ju inte riktigt härdad och fattade först inte att den lilla pipleksaken var hennes valp. Så jag har ju glatt pipit med den idag och tyckt att det var gulligt att Doris till och med gick ut och kissade med den i munnen, och kastat den åt henne och hon har ivrigt sprungit efter... Hjälp! Stackarn! Hon har ju sett det som att jag har kastat runt på hennes barn :-/

 

Nåväl, nu har jag fått olika bud om vad jag ska göra för att hjälpa henne komma ur det här. Jag har bestämt mig för att motionera lite extra, dra in på maten, men låta henne ha sin valp i några dagar - kanske släpper hon den sen helt självmant. Förhoppningsvis ser hon att det bara är en pipleksak i plast :).

 

 

Jag, en ketchupflaska

Det finns dagar då jag kan gå och dra benen efter mig utan att få minsta lilla vettigt gjort.

Det gör mig ingenting, jag tror att man behöver såna dar ibland, och jag tänker inte ha det minsta lilla dåliga samvete för det :). Mer slödagar åt folket!

 

Men så finns det dagar då jag gör hundra saker på en gång. Efter slöandet då inget blir gjort, så blir allt gjort. En sån dag har det varit idag.

Jag har gjort müsli. Jag har bakat ett femtital tekakor. Jag har bakat två filmjölkslimpor med äpple. Jag har fixat ordning köket. Jag har badat min pudel. Jag har lagat mat. Jag har varit och handlat.

Jamen ni ser. Allt det på en söndag!

 

Men att baka, har jag insett, är lite som terapi. Och så doftar det så gott i hela huset, och det blir massor av gott och nyttigt att stoppa in i frysen.

Baka mer! :) Det är mitt bästa tips för dagen!

 

 

Det är ju för sorgligt

http://www.dt.se/nyheter/falun/1.5164427-hembakat-brod-passar-inte-i-skolmatsalen

 

På en skola i Dalarna har barnen haft det alltför bra ett tag. Mattanten har bakat eget bröd och fixat fint salladsbord med bl a rester från tidigare måltider, så barn som inte gillar maten en dag, ska kunna fixa sig en matig sallad.

Men se, det gillas inte av kommunen! Alla barn ska ha lika dålig mat, ty kommunen håller på med att skolmatsprojekt. Då passar det sig inte att nån överambitiös mattant tror att hon kan göra något bättre än på någon annan skola. Nej, bort med det hembakta brödet och in med köpebröd! Och halvera salladsbordet, det där går inte för sig.

 

Det där är så fruktansvärt sorgligt. Jag skulle så gärna jobba som mattant på nån liten skola. Jag är HELT övertygad om att man kan göra bra mat billigt, billigare än fulmaten som serveras på många skolor, men mycket bättre och roligare.

Mattanten i artikeln tyckte säkert också att hennes jobb var roligt. Men nu har hon fått lära sig. Man ska inte vara för ambitiös!

 

Lite trist dock att man inte kan läsa någon förklaring från kommunens sida. En miss av  reportern eller medvetet?..

Passionsdryck

Jag fick en fin present av min syster idag - en flaska fylld med passion! :)

Nej, ingen passionsfruktsdryck eller så. Utan ren passion, i form av rosensaft!

Såhär står det på etiketten:

 

"Saft gjord på röda rosor. Röda rosor främjar passionerad kärlek. De går dessutom att äta. Rosensaft smakar helt enkelt ros. Har man fått smak för den är det svårt att vara utan."

 

Hmm...Aja, klart värt att testa. Passion är ju alltid trevligt :).

Men jag har inte smakat än. Jag vill ju inte bli vild och galen när klockan bara är barnet och vi ska se på Dallas och allt. Och framför allt är det väl bra om både jag och Andreas kan dricka samtidigt så vi inte blir sådär osynkade. Det vore jobbigt.

Det får bli innan tandborstningen ikväll! :)

Finbesök

Idag har vi haft finbesök. Lilla E, 2½ år, har varit här. Ja, föräldrarna också - Es mamma är min lillasyster :). Såklart var det kul att se dem också, men det var E som var hedersgästen ;).

Jag hade fixat favorit i repris till middag åt oss alla (min mamma var också här, klart att hon ville träffa E också!). Det blev de där salviakryddade köttbullarna i tomatsås, med tagliatelle och en sallad.

En sak jag önskar mig, som jag tänker på varje gång vi är många vid matbordet, är en större servis. Gärna en äldre, men med många tallrikar av varje. Nu har jag bara sex tallrikar av varje sort, så jag får snällt blanda dem. Samma med glasen. Men det kan bli rätt fint ändå, i och för sig :)

 

E gillar djur. Och hemma hos moster, DÄR finns det djur minsann :). Efter maten gick vi ut och E fick mata hönsen med överbliven tagliatelle, och så plockade hon in ägg - en hel korg full! :)

 

 

Sen hoppade E på studsmattan. Hela alltet hos moster är som ett stort lekland :)

 

(kolla in den nedersta bilden - exakt så såg jag ut när jag var två år :). E brås på sin moster!)

 

Sen plockade vi en hink äpplen och gick och matade fåren.

 

 

 

Kossorna måste man förstås också se när man är hos moster. De var dock lite väl stora och läskiga, tyckte E, så dem tittade vi på lite på avstånd med mamma...

 

 

 

Vi tog också en kort promenad bort till hästhagen och vinkade åt hästarna. På vägen hem hittade E ett extra fint löv :)

 

 

Sen fikade vi, och så åkte E och hennes föräldrar hem. Det är tråkigt att vi inte bor närmare så vi kunde ses oftare! Men om några år kan ju E ta tåget själv till moster :).

 

 

 

Just det, igår när jag var på ICA så tjyvbläddrade jag i en Hemmets Veckotidning och hittade ett oerhört snyggt reportage. Både välskrivet och med sanslöst bra bilder! :)

 

Kolla gärna på ICA ni med. Eller ännu hellre, köp tidningen (det gjorde jag!) Så här ser det numret ut på utsidan:

 

;)

 

 

 

 

Fårskallar och hönshjärnor

Jag gick ut nu på kvällen en stund med hundarna i trädgården. Jag kom på att jag skulle glo lite på kullen där jag så hemskans gärna skulle vilja ha en grillplats. Har jag berättat om den planen? Jo, jag tänker mig inte en grillplats med en grill eller så. Utan en grillplats där man tänder en brasa och sitter sådär ni vet, på stockar eller så, runt elden och grillar.

Ute på vår baksida finns en så himla fin plats, med fin utsikt och nära till köket (för att hämta grejer), och ja, helt perfekt helt enkelt. På sommaren är det nog inte aktuellt att sitta där och grilla, då är det alldeles för flugigt. Men tänk nu på hösten! Och på våren! För att inte tala om vintern!  Kolla vilken fin plats:

Bort med den fula, trasiga torkvindan! Och fram med stenar och kanske ett cementrör och stockar och ett stort grillgaller. Det skulle bli hur fint som helst!

Men bäst som jag står där så hör jag bräkandet. "BÄÄÄÄ!" "BÄÄÄÄÄÄÄÄ!".

Jodå, på andra sidan staketet hade fåren märkt min närvaro och blev sugna på äpplen.

Såklart hämtade jag äpplen åt dem :). Det ligger sjukliga mängder äpplen i hela vår trädgård, trots mina försök att göra allt möjligt av dem. Se, drivor!!..

 

 

Fåren blev i alla fall glada :)

 

 

Och Doris var nyfiken på dem, men höll sig lite på avstånd för säkerhets skull... ;)

 

 

 

 

En annan hörna i trädgården som skulle kunna bli så fin är ett ganska stort stenparti som just nu är övervuxet med gräs och ogräs. Men titta, tänk så fint det skulle kunna bli!

 

 

 

Rundan i trädgården avslutades hos hönsen. De hade gått och lagt sig för kvällen, så jag behövde bara säga godnatt och stänga om dem. Mina fina höns!

 

 

Kvällen blir lugn och fin. Det blir kanelbullefika - det är ju trots allt kanelbullens dag! Jag har i o f s redan ätit kanelbulle. Jag orkade inte baka, men innan jag hämtade P från skolan så åkte jag till ICA och köpte varma (butiksgräddade) kanelbullar. Sen satt  han och jag i solskenet på yttertrappen och åt kanelbullar som vi sköljde ner med iskall mjölk :). Såna små stunder är så himla, himla mysiga. Det är såna stunder som är det riktiga livet!