Nöden är uppfinningarnas moder

Ja, nu vill jag ju inte skryta med det som att det vore min egen uppfinning, det jag gjorde idag. Men jag löste problemet i alla fall :)

Jag skulle nämligen laga fisk med romsås idag. Lax till mig, fiskpinnar till Andreas (som inte gillar lax).
Romsåsen gör jag genom att blanda gräddfil, majonnäs, en burk röd kaviar, dill, finhackad rödlök, lite pressad citron, peppar och eventuellt pyttelite salt.
Plättlätt, kan man tycka. Men så upptäcker man när fisken redan är i ugnen och potatisen står på kokning, att det inte finns nån majonnäs. Kris!
Jag sprang (nåja, vinglade) över till grannen, men ingen majonnäs där heller.

Så vad ska en fattig flicka göra?
Jo, man gör sin egen majonnäs :)

Jag hade sparat nåt majonnäsrecept nån gång. Man slipper den jobbiga vispningen, och det är klart på bara ett par minuter :).

2-MINUTERSMAJONNÄS

1 ägg
2 tsk vinäger (jag tog äppelcidervinäger)
en gnutta salt
1 krm vitpeppar
2 dl rapsolja

Häll allt i en sån där avlång burk som man har till stavmixer. Sätt mixern i botten, och kör igång. Höj mixern sakta i ca fem sekunder. Klart! :)
Det är som trolleri!

Jag tycker dock inte att majonnäsen blev helt perfekt. Skulle jag BARA använt den som majonnäs, som den är, hade jag nog finlirat lite med den.
Men nu skulle den ju i romsåsen, så jag struntade i finliret. Såsen blev kalasbra! 

Full english breakfast och vanlig svensk räkmacka

Vi sov länge idag. Först framåt halv tolv blev det frukost - eller mer brunch!
När vi var i London förra året blev vi kära i frukosten - en riktig full english breakfast. Oh så gott!
Så det har vi gjort några gånger sen dess, på helgerna.
Så också idag.

Lite Italien smög sig in också, i form av salsiccia :). Ja, korv då.
Bacon, stekt ägg, vita bönor i tomatsås, stekta tomatskivor, stekta färska champinjoner. Och så en liten fullkornstoast (i England kanske de kör mest med vitt bröd, men här blev det fullkorn idag).

Juice och te till.

Gott! :)

Det är ju Fars dag idag! Jag har ingen far att fira med paket och tårta. Min pappa lever inte längre, men jag hade en liten stund när jag satt och mindes honom. Minns honom gör jag ju varendaste dag, men det blev ändå lite mer sådär...koncentrerat idag :). Hoppas att han kände det, var han nu är.

Hur/om barnen firade sin far vet jag inte, för ingen av dem var här.
Andreas ringde sin pappa och sa grattis.

Och i brist på andra närvarande pappor, firade jag Andreas lite. Han är ju inte far, men väl "styvfar".
FULASTE ordet ever :D, men vi säger det ibland på skoj. "Du får fråga din styvfar!" säger jag till barnen när de behöver skjuts eller nåt.
Jag tycker i alla fall att han är den bäste styvpappan man kan tänka sig. Jag kunde inte önskat någon bättre i den rollen för mina barn. Så jag firade honom lite ändå, medelst räkmackor!

En riktig räkmacka (enligt mig) görs såhär: Tekaka. Bre smör på. Sallad ovanpå smöret (idag strimlade jag isbergssallad fint). Ett skivat, kokt ägg fördelas på det. Generöst med majonnäs, gärna med hjälp av en sprits.
Och om man ska vara generös med majonnäsen, så ska man vara ÄNNU mer generös med räkorna! Mycket räkor på. GODA räkor.

Ovanpå det strör man lite hackad dill, har på en skiva citron och ett par skivor gurka lite snyggt, och så en dillkvist. Klart!

Jag gjorde två mackor var, men de var så himla mastiga så vi orkade bara en var... Finfrukost imorgon :)

En enkel köttgryta

Ja, "enkel" som i "lätt att göra". Råvarorna är inte så enkla egentligen, eller jo det är de ju. Men fortfarande har vi kött kvar sen vi köpte en halv (eller kvarts kanske det var?...) ko i våras. Det låg en bit bog kvar bland annat, och den tog jag igår för att göra gryta av.
Jag har ju skrivit om en annan "svärmorsgryta" tidigare, då med fläskkött. HÄR hittar ni receptet på den. Jättegod, med smak av curry och annat gott.

Den här andra svärmorsgrytan hittades nog även den i typ en Hemmets Journal eller nåt, för länge sen. Andreas säger att den var en barndomsfavorit för honom, så det var ju ett tag sen (inte som att vi är så jättegamla eller så ;), men...)

Jag vet inte om ursprungsreceptet är exakt så som vi gör, men såhär gör vi:

SVÄRMORSGRYTA nr 2

800 g nötkött (bog gick finfint)
smör
2 gula lökar
½ dl paprikapulver
4 dl rött vin
4 dl köttbuljong
salt, peppar
mjöl att reda av med

Hacka löken lite halvgrovt, fräs i smöret. Pudra paprikapulvret över, rör om. I med köttet som strimlats i ganska fina strimlor. Låt brynas.
Häll vinet och buljongen över, låt puttra under lock på svag värme i ett par timmar.
Red av, smaka av med salt och peppar.

Andreas åt potatis till, jag åt råris och haricot verts. 

Ett festligt helgmellanmål

Andreas har varit iväg sen i morse på skivmässa. Jag var lite lat med att börja med matlagningen, och eftersom vi ska göra en gryta som ska koka länge var det lite läge för mellanmål nyss.
Och är det lördag så är det! Vi tog fram en av de goda salamikorvarna som vi egenhändigt importerade från Sicilien. Lite brieost, oliver, gurka och sallad till det, så blir det jättegott!
Jag gjorde plockmat av det. En bit korv, en bit ost, en oliv eller gurka - allt sammansatt med en tandpetare. Och så lite god sallad runtomkring. Tadaaa! LITE roligare än en macka.
Nu orkar vi vänta på grytan. 

Nu fick Mandys smisk!

I hålan nära oss finns en jättefin hamburgerrestaurang som heter Mandys. Där får man hamburgare på äkta amerikanskt 60-talsvis. JÄTTEgott, fint serverat, fantastiskt bra.

Men sorry, Mandys - ni hänger löst. Skulle jag öppna en burgerrestaurang på det jag lagade idag, skulle ni få stänga igen på dagen.
För i min hamburgerrestaurang skulle jag servera skogsburgare. Som kvällens älgburgare (älgfärs, grädde, buljongpulver, timjan, svartpeppar), som jag sen serverade med coleslaw, majonnäs, sallad, rödlök och lite lingon. Och så pricken över i: hemmagjorda strips.
S-Å J-Ä-K-L-A G-O-T-T!!!
Och vackert också, förresten! :)

Vill man göra egna strips behöver man inte alls en fritös. Jag friterar mina i en vanlig gjutjärnsgryta. Jag har en insats i rostfritt (jag får ta en bild imorgon) som gör det enkelt. Jag använder rapsolja att fritera i.
Skala potatisen och skär i så tjocka stavar som du vill ha.
Värm rejält med olja (några centimeter djupt) i grytan, men det behöver inte precis stormkoka - bara sjuda lite.
Lägg i några potatisstavar åt gången, ungefär en portion. Låt koka i 8 minuter, ta sedan upp (med hålslev om du inte har en sån insats jag har) och lägg på ett fat med hushållspapper.
När du friterat all potatis en gång, låter du dem vila i minst en halvtimme.
Sen hettar du upp oljan igen, den här gången varmare. Nu ska det stormkoka! Men var JÄTTEförsiktig så det inte börjar brinna i oljan. Och OM det börjar brinna, släck ALDRIG med vatten (för då exploderar hela skiten på dig), utan lägg på ett lock eller en bakplåt som du givetvis har liggande framme medan du friterar. Jätteviktigt!!

Fritera potatisen i omgångar igen. Nu när det är så varmt tar det bara ett par minuter så blir potatisen gyllene. Passa hela tiden! Sen tar du upp potatisen, skakar av lite försiktigt, och lägger upp på ett fat. Salta och servera.


Till Idol har jag snaskat på fruktspett som jag gjorde som efterrätt. Färska hallon, röda vindruvor, clementin och kiwi. Mums så gott!!

Nu är det höst, med besked!

Det har varit en fin höst. Solig och varm.

Ända tills idag. Förvisso vaknade vi inte till det snökaos som förutspåtts skulle infinna sig under natten, men kallt var det. Isande vindar och alldeles grått överallt.
Och lite senare på förmiddan kom den, snön. När jag släppte ut hönsen fick kycklingarna (eller ja, de som var kycklingar i våras och därmed aldrig sett snö) ganska så stora ögon när de såg det vita, kalla. 

Sett från ena sovrumsfönstret, vid lunchtid idag. Inte en höna i sikte ens. De satt och kurade en stund på altanen innan de gick hem igen. Sura.

Sett från andra sovrumsfönstret. Vår stackars humle har inte riktigt förstått att det är vinter redan, så den står där grön och grann...

*BURR*

Snö är inte mitt bästa. Jag accepterar snön därför att jag inte har något val. Men jag gör det under protest.

Jag måste förresten visa nåt rart. På bokhandeln här i vår by säljer de "månadskort". Fina gamla kort, ett för varje månad. Såhär ser november ut according to korten:

Det ser ju nästan lite mysigt ut? :)

Kött å potäter

Idag tog jag fram en bit kött ur frysen. "Nötrulle" stod det på.
Vad gör man med en nötrulle, undrade jag i mitt stilla sinne... Vad ÄR en nötrulle?
Och tydligen är nötrulle (enligt google) delen mellan innanlåret och ytterlåret. Typ i bak på kon.

Jag insåg ganska fort att köttet måste tillagas länge på låg temperatur, så jag klappade in salt och svartpeppar i köttet, brynte lite snabbt runtom och ställde in ganska långt ner i ugnen på 150 grader. En köttermometer i, och när den var uppe på lite drygt 70 grader, tog jag ut den. Det tog ett par timmar, drygt.
Köttet slog jag in i aluminiumfolie för att vila, och så hällde jag vatten i formen. Det blev en finfin grund till gräddsåsen som jag serverade till, tillsammans med kokt potatis, haricot verts, inlagd gurka och lite äppelmos.
Viktigt viktigt - var noga med att låta köttet vila ordentligt, åtminstone 20 minuter! Om du skär i köttet för tidigt kommer köttsaften att rinna ur och köttet blir torrt och tråkigt. 

Idag blev det fulmat

Jag hade tänkt mig, ja inte en finmiddag direkt - men att koka potatis på dan, och sen steka den till middagen och steka lite korv till. Och så en äggröra. Och några grönsaker, kanske broccoli.

Men när jag gick ut till jordkällaren på dan för att hämta potatisen upptäckte jag att den redan var provsmakad på. Av råttor eller möss eller så.
Jag var inte så sugen på dem längre.

Så det blev stekt korv med strips.
För att göra det aningens skojigare gjorde jag en coleslaw till. Det är ju gott till nästan allt! Lite strimlad vitkål, rödlök och grovriven morot.
Blanda en gnutta creme fraiche med majonnäs, krydda med salt, peppar och lite socker. Blanda ihop och rör sedan ner i grönsakerna. Klart! 

Gårdagens middag var väl inte så avancerad heller. Pasta Carbonara.
Men med lite riven parmesan som vi har kvar sen Sicilien, blev det kalasgott! :)

Små lussiga bullar

Äntligen! Äntligen första lussebullsbaket :).
När jag var yngre gillade jag inte ens lussebullar. Jag gillade inte smaken av saffran.
Sen började jag gilla saffran, men då fick jag plötsligt en väldigt stor allergisk reaktion när jag ätit en lussebulle, och blev tillsagd av läkaren att inte äta saffran mer.

Men...så för nåt år sen testade jag ändå. Det hade ju ändå gått typ 20 år.
Och det gick fint! Och nu älskar jag lussebullar :).

Såhär är mitt bästa lussebullsrecept, för de allra saftigaste lussebullarna:

LUSSEBULLAR (ca 30 st)

2 påsar ( =1 g) saffran
2 msk strösocker

2 msk mörk rom (man kan säkert använda nån annan spritsort också, man tager vad man haver!)

1½ pkt jäst
5 dl kall mjölk
2 dl strösocker
1½ tsk salt
drygt 1 liter Manitoba cream
150 g smör i tärningar

ca ½ dl russin
lite vatten

1 ägg
1 tsk vaniljsocker

Börja med att lägga russinen i blöt i vattnet i en liten skål. Mikra gärna en halvminut eller så. Låt sen russinen stå i blöt så de sväller.

Blanda ihop saffran, socker och rom. Det kan man gärna göra dan innan och låta stå övertäckt nånstans där det är mörkt.

Lös jästen i mjölken. Tillsätt socker och salt, och sen mjölet. Tillsätt sen smöret. Låt maskinen gå i en kvart ungefär.

Dela degen i 30 delar och forma en lussekatt av varje. Eller hur du nu vill baka ut bullarna/längderna.

Låt jäsa under duk i rumstemperatur i en timme. Pensla sen med ägget som du vispat upp tillsammans med vaniljsockret.
Tryck i russinen i bullarna (sila dem först så de inte har en massa vatten på sig - russinen alltså). 

Grädda i 225 grader, strax längre ner än mitten av ugnen, i ca 10 minuter.

Äts helt ljumma med ett glas mjölk!

En barndomsklassiker

Finmat på söndagar när jag var liten, var ibland ugnsgrillad kyckling med hasselbackspotatis, sås - och ris!
Jag vet inte varifrån riset kom in i bilden, det kanske var så att nån inte gillade hasselbackspotatisen (hur man nu inte kan gilla hasselbackspotatis??..), eller att mamma kanske inte orkade skala och skära så många potatisar eftersom vi var såpass många i familjen?.. Ja, jag vet faktiskt inte. Eller kanske såg hon riset som ett slags tillbehör, en grönsak?...

I alla fall så bjöds det kokt ris till, och det där har jag svårt att släppa. För det är gott! Jag åt i alla fall alltid både potatis och ris, och det gör jag gärna fortfarande när det kommer till hasselbackspotatis och sås - gärna lite ris till!

Idag gjorde jag vanliga kycklingfiléer i ugnen. Jag kryddade tinade filéer med grillkrydda. Bara det. Och la i en form och så in i ugnen.
Hasselbackspotatisarna gjorde jag som väl de flesta gör dem - skalade potatis, skar av en skiva i botten för att potatisen ska stå stadigt, och sen skar jag skåror nästan ända ner - men inte riktigt.
Och sen pensla med smält smör, lite salt på och så in i ugnen. Ibland har jag ströbröd på, men idag hade jag inget ströbröd så det fick gå bra utan.
Sen penslade jag potatisen emellanåt, tills de fått fin färg och var klara.

Ris och sallad till, och såsen gjorde jag på vanlig bottenredning, och vätskan var skyn från kycklingen plus lite vatten och grädde. En hönsbuljongtärning i, och så smaka av med salt och peppar.