Promenader

När man inte är på topp så är promenader bästa medicinen. Det säger alla, inklusive alla inom vården som jag träffat. Det är bra mot det mesta.
Så promenader it is! Min lille påg har hängt med mig en del nu det sista. Jag vill inte gå själv för jag är så rädd att ramla. Men med min store starke (lille) påg vid min sida känns det tryggt. Plus att vi får lite tid att bara gå och prata.
Jag går superlångsamt. Med pyttesteg. Förut använde jag en app, jag har förträngt namnet på den, och såg hur långt jag gick och på hur lång tid. Tävlade mot mig själv.
Numera vill jag inte ens ha appen. Jag går så långsamt ändå men det ska inte spela nån roll. Jag GÅR.

Idag gick jag och Andreas ut och gick. Ja, och Wilmer också. Vi gick väl en knapp kilometer. Inte ens en kilometer. Men det var roligt och det var skönt. Vädret var skönt. Det var eftermiddag men solen sken fortfarande och det blåste inte, och det var inte jättekallt.
Redan vid utfarten från gården mötte vi ett par grannar/vänner från längre bort på vägen. De skulle gå bortåt Bäck, hurtiga som de är :). Vi pratade lite, sen gick de vidare. Vi gick åt andra hållet, men när vi gått en bit tog jag en bild på dem på håll. Den blev lite fin tyckte jag, med solen som är på väg ner och de två som går där!

 Vi gick mot Nolåsen. Inte så långt, men ändå. När vi skulle vända behövde Andreas gå en bit bort och ja....alltså lätta på trycket. Slå en drill. Kissa. Kalla det vad ni vill. Jag och Wilmer stod kvar och väntade. Wilmer blev lite orolig - alltså min kärlek till honom är ju inte så besvarad så han ville gärna att pappi skulle vara kvar :). 

Men så fick han finna sig i sitt öde, att stå kvar med den läskiga mammin. 

Som tur var så kom pappi snart tillbaka.
Se så fin! Det var ungefär såhär han såg ut när vi hade vår första dejt. Inga finskjortor och vita dukar eller biobesök då inte. Vi tog en promenad i skogen istället. Han i sina Fjällrävenbrallor. Jag minns hur fin jag tyckte att han var, just sådär. Inte uppklädd, bara sig själv. Det tycker jag fortfarande. Han är finast som han är.

Hoppas att det är fint imorgon också så vi kan ta en promenad eller två. Bästa medicinen!