En värmande soppa

Igår lagade jag en middag som jag sett fram emot hela veckan att laga - en minestronesoppa!

MINESTRONESOPPA

1 gul lök
1 röd lök
15 cm purjolök
2 vitlöksklyftor
3 selleristjälkar
3 morötter
3 potatisar
½ dl tomatpuré
1 burk hela tomater
1 l grönsaksbuljong
oregano
basilika
timjan
1 burk blandade bönor
ca 1½ dl risoni

Hacka lök, purjolök och vitlök. Slanta selleri och morötter, skala och tärna potatisarna. Fräs alltihop i olivolja i en gryta i några minuter.
Tillsätt tomatpurén, fräs lite till. Tillsätt tomaterna, hacka sönder dem med sleven.
Tillsätt grönsaksbuljongen, oregano, basilika och timjan. Smaka av om det behövs mer salt, ha gärna i lite vitpeppar också om du känner för det.
Låt koka i ca 15 minuter. Häll sedan i risonin. Koka tills risonin är klar (se förpackning). Häll i bönorna, som du har sköljt och låtit rinna av i ett durkslag.

Servera med ett gott bröd. Vi hade ciabatta till, det var väldigt gott!

Soppan var gudomligt god även idag när jag värmde resterna till lunch :). 

Gott så det är galet och vilt

Igår lagade jag en viltgryta. Vi hade köpt hjortskav, så det brynte jag på tillsammans med en stor gul lök. Sen hade jag även i trattkantareller från frysen, grädde, buljong, svartvinbärsgelé, några krossade enbär, lite salt och svartpeppar. Och innan servering hade jag i lite frysta lingon.

Till det gjorde jag ugnsrostad delikatesspotatis. Ni vet en sån där i särskild påse, små fina potatisar som är alldeles milda och nästan lite krämiga.
Dem la jag i en ugnsform, smälte smör och hällde över, strösslade över lite torkad timjan samt flingsalt. Rörde om, och så in i ugnen, 225 grader i typ 30-40 minuter, tills potatisen var mjuk och hade fin färg. Snygga blev de, och väldans goda :)

Sallad och cornichons till. Och lingon. Tadaa, finfin söndagsmiddag med minimal arbetsinsats!

Jo, jag hann baka en kaka också. Andreas är väldigt förtjust i bittermandelsmak, så jag gjorde en mazarinkaka. Så gott som lika enkelt som en vanlig sockerkaka, men det blir lite festligare och godare :). Och saftig blir den också! Smakar nästan exakt som riktiga mazariner.


MAZARINKAKA

175 g smör
1 ägg
10 droppar bittermandelarom
1½ dl grädde
½ dl sötmandel
3 dl socker
3 dl vetemjöl
1 msk vaniljsocker
½ tsk bakpulver

Smält smöret i en kastrull, ställ för att svalna. Sätt ugnen på 150 grader.
Vispa ihop ägg, bittermandelarom och grädde i en skål. Hacka sötmandeln fint, jag använde en stavmixer. Blanda med sockret. Blanda mjöl, vaniljsocker och bakpulver i en skål.

Häll i sötmandeln och sockret i ägg- och gräddblandningen. Rör om (inte vispa).
Häll även i mjölblandningen, och vänd försiktigt ner den. Till sist tillsätter du smöret, och blandar till en jämn smet.

Häll i en smord och bröad springform, 24-26 cm i diameter.

In i ugnen, nedre delen, i ca 45 minuter.

Låt svalna lite, och vänd upp på en tallrik så undersidan kommer upp.

Blanda ihop drygt 1 dl florsocker med pyttelite vatten (man får ta droppvis, det behövs inte alls mycket) så det blir en glasyr, och bred ut den ovanpå kakan. 

• 
  

Jag tror att det är vår...

Ja, faktiskt. Och det underbara är att det ÄR kanske inte riktigt vår än, så vi har hela våren och sommaren, varendaste dag, framför oss! :) Men inte alls långt borta. Vad rik man känner sig när man tänker så!

Men i alla fall har hönsen bestämt sig för att det är vår. Från att knappt ha gett ett enda ägg på flera veckor (vi fick köpa ägg på ICA! Förstå hur trist...) till att nu formligen spruta ur sig ägg på löpande band! Det är fantastiskt varje vår. Se bara, det här är äggskörden från i helgen och idag:

De söta små gröna äggen är från isbarhönan Greta. De ljusrosa är från brahman Berta. Och de bruna och vita, de är från Lohman-hönorna. Jag tycker nästan att det är synd att lägga de här fina äggen i kartong i kylen. Där syns de ju inte! Tur att ägg är väldigt hållbara även i rumstemperatur :)

Och kolla på det här, de här tre kom i lördags. Det mittersta är förstås från Greta och det vägde 52 gram. Det bruna är ett Lohman-ägg (förr kunde jag se vilken av dem, men nu minns jag inte hur det var) och det vägde 80 gram.
Men så kom det där pyttelilla också - 12 gram!! Litet som en sån där mellanstor glaskula som man spelade med när man var liten. Vem som har lagt det har jag ingen aning om, men det är väl nåt naturens under, och det är jättegulligt :). Jag ska steka mig ett pytteägg nån dag.

Nåt annat fint här hemma just nu är buketten som jag fick av min mamma när jag fyllde år. Det står fortfarande lika fint som då - fast ännu finare faktiskt! För nu har liljorna slagit ut. Och de är jättestora och maffiga och doftar så gott!

Det finns så mycket fint att titta på om man bara vill. 

Biff Stroganoff - många snäpp finare än korven!

Jag gillar Korv Stroganoff. Det är en underskattad vardagsrätt, absolut. Och god att värma dagen efter till lunch!

Men om det är fredagskväll och man vill ha lite festligare, så är ju såklart Biff Stroganoff lite roligare än sin korvkusin.
Så ikväll blev det Biff Stroganoff.

BIFF STROGANOFF

800 g grytbitar av nöt (eller oxfilé, eller fransyska, eller högrev, eller nån annan god bit av nöt)
2 stora gula lökar
3 vitlöksklyftor
1 msk dijonsenap
2 tsk paprikapulver
½ dl tomatpuré
1 l vatten
2 msk köttbuljongpulver
3 dl creme fraiche
salt, svartpeppar

Skär köttet i strimlor. Hacka lök och vitlök.
Fräs kött, lök och vitlök i smör i en stor gryta tills köttet är lite brynt. Blanda i dijonsenap, paprikapulver och tomatpuré. Häll på vattnet och i med buljongpulvret. Koka upp, och sänk sen värmen. På med lock, och låt puttra på låg värme i 1½ -2 timmar.
Bara en liten stund innan servering, blanda i creme fraiche och smaka av med salt och peppar.

Servera med ris, saltgurka, minimajs och lite sallad och tomater. 

Wilmers mansion

Johanna och Albert fick inspiration att skapa idag. Så de skapade ett "mansion" åt Wilmer. Ett eget hus, av en stor kartong som ställdes upp och ner. En dörr skars ut, och tre små fönster.

Wilmer älskade sitt nya crib. Han gick genast in och lekte där. 
Men han fattar nog inte vilket otroligt rart men så fantastiskt roligt litet ansikte han har. Han tryckte ut sitt lilla fejs genom fönstren och såg hur allvarlig ut som helst.
Vi andra höll på att skratta ihjäl oss.

 Tittut.

*gnaga gnaga*

Eller den här, påminde ju en hel del om en berömd filmscen ur "The Shining". Here´s Johnny!.....

Jack Nicholson?

Wilmer?

(Bilderna på Wilmer har Johanna tagit. Bilden på Jack Nicholson har jag lånat från nätet :))

Inte för att det är viktigt

egentligen och så, det här med födelsedagar när man redan passerat förtistrecket.
Men nog blir man glad när ens födelsedag blir fin och så som man önskar!

Min dag började redan i morse när Andreas väckte mig vid halv sex medelst pussar, kramar och sång, innan han åkte till jobbet. Åh så fint... <3

En timme senare kom min påg ner och gav mig en stor björnkram och gratulerade sin gamla mor på bemärkelsedagen, innan han drog iväg till skolan.

Jag och hundarna hade det trivsamt under förmiddagen, och framåt dan kom min mamma på besök. Vi åt små bakelser som jag hade i frysen. Inte hembakta, utan köpta i frysdisken på ICA. Men goda! 

När jag sedan gick för att kolla brevlådan, hittade jag ett kort där i. Ett fint kort från ett par vänner/grannar längre bortåt vägen! Klokord på framsidan, och gratulationer inuti. Sånt här gör mig glad! :)

Till eftermiddagen väntade jag de finaste av gäster - eller gäster och gäster, det känns för mig som att de kommer hem när de kommer. Dottern med pojkvän! Jag har inte träffat dem sen jullovet, så jag längtade.
Dock hade jag fått veta att de för ett par dar sen var magsjuka, så jag ställde mig och kokade blåbärssoppa åt dem. 

Och så kom de! Oh happy day! :)
Och de hade med sig presenter åt sin gamla mor/svärmor. Dottern med pojkvän hade köpt ett fint vinglas som passade mig precis - ett Lasse Åberg-glas med en höna och ett ägg på :).
Och till det ett vin från Kosovo, där de varit på resa den senaste veckan. 

Och de två männen i mitt liv försvann ju iväg i lördags på stan för att shoppa presenter. Dem fick jag nu: 

En ny springform (min gamla läcker som ett såll) och en digital termometer för matlagning! :) HURRA!!! DET har jag önskat mig länge, jag har bara såna gamla hederliga icke-digitala. Men nu så :). 

Och så blev det middag. Jag gjorde kycklingrätten jag gjorde häromveckan - den med soltorkad tomat, fetaost och basilika. Kanongott, tyckte även de små halvkranka ungdomarna :). Och vinet smakade gott till!

Och en himla massa gratulationer på facebook, och via sms och allt. Så glad jag blir, även om 42 förstås inte är så mycket att fira :). Men tanken! Tanken! Det är den som är grejen.
Tack alla!!

En hjärtlig lördag

Det är ju Alla hjärtans dag.
Dock började den inte så hjärtligt... När Andreas gick ut för att öppna åt hönsen så kom han in igen och berättade att Birgit, min fine Birgit, min finaste Brahmatupp (han är min enda Brahmatupp i o f s, men han är finast av alla tupparna överhuvudtaget!), min Birgit som jag haft sen han var såhär liten: 

Birgit, 1 dag gammal

...och som nu är såhär stor och ståtlig: 

Birgit i förgrunden, bakom honom hans ena tjej, Stor-Berta.

Ja, just den Birgit. Han låg där i hönshuset, på golvet, och sprattlade med benen som i kramp... :(

Jag ville förstås inte att han skulle lida, så jag slängde på mig kläderna och gick ut för att kolla. Och jo, där låg han... Och så är givetvis vår käre granne och hyresvärd (som i vanliga fall får agera bödel när ett hönsliv behöver avslutas) bortrest.
Så jag ringde en annan granne, längre bort på vägen, och bad honom komma.
Han kom efter bara nån kvart. Jag gick ut till hönshuset med honom för jag ville ta farväl av Birgit. Så himla sorgligt...
Men när jag kom till hönshuset trodde jag nästan att det var påsk och Birgit var Jesus, för hör och häpna: Han var borta!!!

Och så upptäcker jag att han går helt lugnt omkring med sina tjejer i trädgården! Lite darrig på benen, och vingarna hänger en aning. Men inte alls förlamad, och inga kramper så långt ögat når :).

Så yxan fick vila. Sen skämdes Birgit bort med majs och banan och allt han pekade på (eller som matte kom på att han kanske ville ha). Vi åkte till stan och då passade vi på att åka till Granngården och fylla på med multivitamin och finfoder för höns. Även det fick Birgit när vi kom hem. Så nu hoppas vi att han kryar på sig. Min fina tupp.... <3

Och när vi var i stan så gick de två männen i mitt liv iväg för att handla hemligheter (det vankas födelsedag...), och jag gick åt mitt håll och handlade lite Alla hjärtans dag-presenter :). Det blev aningens dyrare än jag tänkt, men det blev fina presenter - och väldigt uppskattade!

Och så var vi hos min mamma en sväng med lite Alla hjärtans dag-presenter även till henne. Jag hade köpt de mörkrödaste rosor jag nånsin sett, och hennes favvogodisar i en skål, och ett kort med snälla ord på. Hon blev glad - och gav mig en så himla fin bukett, en kombinerad Alla hjärtans dag- och födelsedagiförskottbukett. Se bara!!: 

Ljuvlig, va?

Och när vi kom hem och mina pojkar fick sina presenter av mig, så hivade Andreas också fram en bukett. Tulipaner....som jag älskar så mycket. Och dessutom helt ljuvliga i vitt, med lite ljust, ljust rosa och grönt på. Och med nåt lite ljuslila och grönt till. Titta...:

Så nu svämmar det över av färska blommor här. Och jag älskart.... <3



Och såklart lagade jag till en finmiddag, dagen till ära! Jag hade tänkt mig förrätt också, men orken tröt och det blev bara varmrätt. Men vilken varmrätt sen! Fylld fläskytterfilé med vitlöksrostad klyftpotatis, tzatziki och sallad. Köttet skar jag upp så den blev stor och platt liksom, ungefär som att rulla ihop en rulltårta fast baklänges. Saltade, pepprade och la på skivor av en god salami, skivor av mozzarella, och så lite mer peppar samt lite örter. Rullade ihop, knöt ihop med steksnöre, och så in i ugnen - 175 grader i..tja..en timme eller nåt? Så rullen hade fått fin färg, helt enkelt. Vill man göra det enklare för sig så sätter man i en köttermometer, men den biten missade jag :).

Men oh så gott det blev! 

Och nu - nu sitter jag med en festlig Alla hjärtans dag-drink (egentligen en helt vanlig romåcola, men förklädd med fin citronskiva och käckt sugrör med glitter!)

Ha en fin kväll, allihop! Det tänker jag ha! 

Sega små Pollysnittar

Imorgon är det Alla hjärtans dag.
Men för mig har det varit en hel Alla hjärtans vecka! För min lille (nåja, allt är relativt) påg har varit hemma och haft sportlov. Vi har inte sportat så värst mycket mer än promenad, men däremot har vi umgåtts en hel del.
I onsdags spelade vi yatzy, och så lagade vi mat ihop - makaronilåda! Han vill så gärna lära sig såna bra och (enligt honom) goda rätter så han kan laga dem när han flyttar hemifrån...jojo. Han är bara tretton än så det dröjer väl innan han flyttar hoppas jag. Kanske får han flytta ut till nån friggebod på tomten när han närmar sig 40 eller nåt ;). Hur ska mammin annars klara sig, helt utan bebisar???

Igår bakade vi pizzabullar. Nog för att det finns många såna kvar i frysen sen tidigare, men det går nog åt, och även det ville han lära sig. Så typ 65 pizzabullar blev det. Goda!

Och idag bakade vi, på pågens begäran, Pollysnittar. Polly är hans favvogodis, har varit i många år. Och att då göra sega små knäckiga snittar med Pollygodis på, ja det kan väl inte bli fel?
Och det blev det inte heller :) HUR goda som helst! De här kanske någon vill testa till imorgon, Alla  hjärtans dag?

SEGA POLLYSNITTAR

150 g smör
drygt 1 dl socker
1 msk vaniljsocker
2 msk sirap
4 dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver
1 påse Polly (vi tog den blåa påsen, men det väljer man ju själv :))

Sätt ugnen på 175 grader. Tärna smöret (gärna rumstempererat) och lägg i en skål. Tillsätt socker, vaniljsocker och sirap. Rör ihop mjöl och bakpulver, och tillsätt det med. Arbeta ihop till en smidig deg.
Rulla degen till ca 3 cm tjocka längder, i samma längd som plåten som du förberett med bakplåtspapper. Lägg längderna på plåten (för oss blev det tre längder).
Tryck ner Pollysar på rad på varje längd, precis intill varandra.
Grädda i mitten av ugnen ca 13-14 minuter.
Ta ut och låt svalna en liten stund innan du skär längderna på snedden, i snittar. För mig gick det enklast att skära med en degskrapa!

Låt kakorna svalna nästan helt innan du äter dem. 

Supergoda! :)

Och det bästa med den här Alla hjärtans veckan som jag har haft, är att den fortsätter. Pågen är kvar här, och på måndag kommer även dottern med pojkvän. De har varit bortresta, och de bor ju dessutom en bra bit bort så jag träffar henne sällan. Just i morse saknade jag henne massor  när jag låg och drog mig när jag vaknat.
Och på eftermiddagen kom det ett meddelande på messenger - "Jag saknar dig!". Ååååh, min lilla bejbi... <3 Jag saknar henne också, massor massor! Men på måndag får jag krama om henne igen. Min lilla prinsessa. 

Kyckling med currysås

När jag var liten och gick i skolan så stod det ibland "Kyckling med ris och currysås" på matsedeln i skolmatsalen. Och maten var då en blek och vattnig, smaklös kyckling, överkokt ris samt en väldigt tråkig currysås med noll smak och trist färg. 

Men sådär behöver ju inte kyckling med ris och currysås vara, om man inte vill :)

Idag gjorde jag två hela kycklingar i ugnen. Penslade bara med lite grillolja (jag var lat efter att ha bakat med Petter), och ställde in dem. 175 grader i ca 1 timme och en kvart. 

Currysåsen ville jag gärna ha lite bitar i, och både hetta, sälta, sötma och syrlighet. 

Så jag gjorde såhär: 

CURRYSÅS

1 liten gul lök
1/4 röd paprika
10 cm purjolök, den gröna änden
½ röd peppar
½ grönt, syrligt äpple
2-3 msk curry (det blev starkt, men gott)
3 dl kycklingbuljong
1 dl grädde
1-2 dl creme fraiche
salt, peppar, socker

Hacka lök, paprika, purjolök, peppar och äpple fint. Fräs i en gryta i smör, och pudra över curryn och låt fräsa lite till.
Häll på buljong, grädde och creme fraiche, och smaka av med salt, peppar och socker.

GOTT! 

Kålpudding - en odödlig klassiker

Idag får alla ursäkta om texten blir konstig. Jag vet inte varför men jag kastar om bokstäver exakt hela tiden. I minst varannat ord. Jag har varit trött idag, det är väl det - hjärnan sover men jag är vaken :). Men jag ska försöka kontrolläsa efteråt, och dessutom finns det ju rättstavningskontroll när jag bloggar, så det ska väl ordna sig.

Idag har jag i alla fall lagat kålpudding. Recept hittar du HÄR om du behöver.
Till hade jag kokt potatis, en gräddsås, rårörda lingon, smörgåsgurka, och faktiskt även lite kokt ris som blev över igår när vi åt en köttgryta. Jag är sen barndomen lite svag för ris med sås. Kanske för att just ris ofta serverades på helger hemma hos oss, till finmaten. Kanske är det därför det smakar extra gott fortfarande.
Kålpudding är ju i alla fall grejer, vad man än har till eller inte :). Jag gjorde en stor en, det blir lunch imorgon också, plus ett par rejäla matlådor. 

En solig februarisöndag

Idag är en ganska skön dag!
Jag sov gott till morgonen. Klev upp och åt lite frukost med Andreas innan han gav sig iväg för att fågelskåda med några vänner.
Sen har jag haft det söndagslugnt för mig själv här hemma, med hundarna. Jag och Wilmer (ja, han stavas Will-Mer i stamtavlan, men jag orkar inte...) gick ut och gick med livet som insats - det är vackert ute, men bedrägligt glashalt! Promenaden blev därför inte så värst lång. Men vi kom  ut, och han fick tillfälle att öva på att gå i koppel! Han är riktigt duktig faktiskt, han har ju bara övat i typ fem dagar.

Katten Blixten hängde på också. Han gillar att promenera. 

Blixten bestämmer sig för att hänga med. Observera den glashala trappan! Livsfarligt!!

Kolla, gruset på grusvägen börjar synas! :)

Väl hemma skulle jag bara koka en kopp te. Jag la kameran på bordet och började greja med vattenkokaren. *SMÄLL* hörde jag bakom mig och vänder mig om - och ser att bandet från kameran hängt ner från bordet, och det tyckte Wilmer var en rolig leksak. Så han drog ner kameran i golvet och hela glaset på objektivet har kraschat :(..... FY så ledsamt. Min fina kamera!!
I övrigt funkar den dock bra fortfarande, så jag hoppas att ett sånt glas (som ju bara är vanligt glas, som jag förstår) inte kostar skjortan att byta ut. Jag får kontakta nån fotobutik.
Nåväl, det gick att fota med den i alla fall, och jag beslöt mig för att det trots allt är en världslig sak. Så jag kokade mitt te och satte mig och bara njöt av tystnaden. 

Tulpaner som jag fick av min systerdotter igår! Åh så fina..

Stillsam vy från köksfönstret. Det händer absolut INGET där. Jo, ibland kommer fåglar och äter mat som Andreas hängt upp i träden. Men så långt ser inte jag ändå. Så för mig händer inget. 

Sen ringde svärmor. I eftermiddag kommer de för att säga hej till Wilmer, så jag har plockat fram lite fikabröd ur frysen. Det blir fint! :)

Finbesök med trerätters

Idag kom min systerdotter med familj på besök. Vi bor inte så jättelångt ifrån varandra, men i perioder så dröjer det innan vi umgås. Det är ju sådär - livet rullar på och man tänker att "Det vore ju roligt!..", men så skjuts det upp till nästa helg, och nästa och nästa och nästa...

Men nu hade vi bokat in det här sen länge. Det är nog enda sättet :)

Vi bjöd på trerätters. Det är alltid roligt att bjuda på trerätters (när orken finns, och det fanns den idag). Det blir lite festligt, och man kan sitta länge vid bordet och prata och umgås.

Till förrätt ville jag bjuda på nåt med räkor, för det vet jag att alla vi gillar. Jag har länge haft nån idé om som en "smördegsskål" som man lägger en god räkröra i, så det tänkte jag testa nu.
Jag tog färdig smördeg och tog ut rundlar med hjälp av ett glas, och la i en muffinsplåt av teflon så det täckte botten och lite upp på kanterna. Sen in i ugnen, 200 grader i ungefär tio minuter.
Tja, det blev ju inte exakt skålar. Det blev som...bollar.
Men jag lät mig inte nedslås utan tryckte helt sonika ner bulan i mitten med en gaffel, så blev det lite som en skål med trasig mitt. Men det gjorde ju inget, för där skulle ju själva röran ligga ändå :).

Röran bestod av kanske 3-4 dl räkor, en halv rödlök (fint hackad), ca 10 cm gurka som jag skar på längden och tog ur det blöta i mitten, och sen hackade själva gurkan smått. Creme fraiche, majonnäs, hackad dill samt lite pressad citron. Salt och svartpeppar.
Och sen pyntade jag med lite citron och dill. Enkelt, men det blev faktiskt rätt gott! :)

Varmrätten var en kycklingpasta som jag skrivit om förut HÄR. Funkar alltid :)
En god sallad till, förstås. 

Och efterrätten blev en dajmbrownie som jag skrivit om HÄR. Med grädde och egengjord hallonsås.

Alla blev mätta, tror jag. Och framför allt uppskattar jag att man kan ses och umgås en stund. Di är för gulliga!! <3

Sådär riktigt lyckat

Ikväll lagade jag och Andreas varsin Philly cheese steak sandwich. Det har vi gjort tidigare och gillat, men det har liksom inte blivit av att vi lagat det på länge.
Men GUD så god den är alltså... En matig smörgås kan man säga, med strimlad lövbiff och lite stekt lök och paprika, och lite sallad och så en rökt ost som man smält ner lite...
Nu var osten väldigt svår att smälta idag, så den blev mest som en klump :). Men god blev den!

Receptet hittar du HÄR

Idag bredde jag faktiskt ett tunt lager med majonnäs på understa brödet, efter att jag ringlat buljongen över. Det gjorde verkligen skillnad åt det positiva hållet. Så gör det, om du gillar majonnäs! :)

Det var länge sen

som jag bakade sockerkakor. Ännu längre sen var det som jag bakade tigerkakor!

Men igår blev det två stycken, och så kalasgoda dessutom - saftiga och fina! Och i den ljusa smeten hade jag överdrivet mycket vaniljsocker, och i den mörka överdrivet mycket kakao plus lite flingsalt - och det gjorde verkligen susen :).

Såhär gjorde jag:

SAFTIG TIGERKAKA

200 g smör
2½ dl socker
3 ägg
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 dl grädde
3 msk kakao
1 msk flingsalt
3 msk vaniljsocker

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa en sockerkaksform. Smält smöret i en kastrull, och vispa ihop med sockret.
Blanda ner äggen, ett i taget, och rör om mellan varje.
Blanda mjöl och bakpulver, och vänd sedan ner i smeten varvat med grädden.
Häll över ungefär hälften i en annan bunke, och blanda i kakao och flingsalt.
Smaksätt resten av smeten med vaniljsocker.

Häll ungefär hälften av den ljusa smeten i formen. Fyll på med hälften av chokladsmeten. Sen resten av det ljusa, och sedan resten av chokladsmeten. Dra med en gaffel lite fram och tillbaka i formen så färgerna blandar sig lite grann till ett snyggt mönster.

Grädda i nedre delen av ugnen i knappt en timme. Känn med en sticka så kakan är genomgräddad.

Låt kakan ligga i formen i några minuter, och stjälp sedan upp kakan på ett fat. 

Alltså såhär god tigerkaka har jag nog sällan ätit! :)
Jag gjorde två när jag ändå höll på, och nu finns det tigerkaka i frysen om någon råkar komma på fikabesök.

Pizzafisk till middag

Min son har aldrig gillat annan fisk än fiskpinnar (som jag knappt ens ser som fisk, alltså de köpta fiskpinnarna).
Men häromveckan kom han hem från skolan och berättade att han ätit fisk - pizzafisk!
Och jo, pizza gillar han ju, och visst har jag hört talas om pizzafisk förr. Men jag har aldrig lagat det.

Men nu ville jag förstås uppmuntra sonens nyfunna intresse för fisk, så idag lagade jag pizzafisken :). Dock hade jag inget recept att följa, men det hörs ju nästan på namnet vad pizzafisk är för nåt. Såhär gjorde jag (det blev väldigt mycket, men vi åt oss alla mätta plus att det blev en stooooor matlåda åt Andreas ;)):

PIZZAFISK

3 frysta torskblock
en näve körsbärstomater
2 gula lökar
ett par dl creme fraiche
ett par dl grädde
3 msk tomatpuré
salt, peppar samt oregano
Mozzarella

Tina torskblocken, lägg i en stor ugnsform. Sprid tomaterna runtomkring fisken, strimla löken och lägg även den kring fisken. 
Vispa ihop creme fraiche, grädde och tomatpuré, krydda med salt, peppar och oregano. 

Salta och peppra även fisken innan du häller på såsen. 
Strimla mozzarella och sprid över. In i ugnen, 225 grader i 20-25 minuter (tills fisken fått fin färg). 

Jag serverade med kokt potatis samt sallad. 

Och jodå, det var gott :). Kanske värt att testa på andra barn/tonåringar som inte gillar fisk?

Vintervackert

Jag kan inte påstå att jag är en stor vän av snö.
Men såna här dagar som idag, då ÄR det faktiskt vackert :). Såhär såg det ut från yttertrappan när jag och hundarna gick ut i förmiddags:

Ser ni gångarna som Andreas har grävt åt hundar och höns? :) Man ser en av gångarna som leder fram till förrådet. Igge bryr sig inte så värst, han har sina hyfsat långa ben som han springer med i snön.
Men pudeln, och Will-Mer...de är glada! För att inte tala om hönsen.

Det där med att få med alla tre hundarna på samma bild tycks rätt hopplöst. Det här var den bästa bilden jag lyckades med idag - och då försökte jag länge!

Alla springer liksom åt varsitt håll.

Men Will-Mer, han är riktigt photogenique. Tur att det numera är digitalkameror som gäller, annars hade jag ruinerat mig på att fota honom.