Den är ljummun!

Jag hade somnat så gott när jag plötsligt vaknade, i nattas. Klockan var tolv och det var alldeles tyst och mörkt i huset. Lite FÖR tyst och mörkt, till och med för att vara natt. 
Ganska snart insåg jag att strömmen hade gått. Helt svart och tyst i hela huset. 
Jag väckte Andreas. Det här krävde assistans.

Vi kom överens om att det nog var värmelampan i hönshuset som fått jordfelsbrytaren att slå ifrån. Så Andreas sprang ut i kalsonger och en luden jacka för att dra ur kontakten där ute.
Han kom in igen och knäppte på jordfelsbrytaren. Varde ljus!

....i fem sekunder. Sen slocknade allt igen.
Vi gick runt och drog ut lite till, sånt som kan tänkas vara orsaken. Och så knäpptes strömmen på igen. Det funkade igen!

....i fem sekunder. Sen small det till, allt blev mörkt och det kom en svag men ändå tydlig röklukt någonstans ifrån. 


Alltså el är väl bland det läskigaste som finns? Jag såg genast framför mig hur det kanske brann inne i nån vägg eller så. Vi rusade runt och drog ur det mesta. Försökte lokalisera röklukten men lyckades inte. 
Men nu blev strömmen kvar när Andreas knäppte på jordfelsbrytaren igen.

Sen gick vi och la oss, men jag kunde inte somna. Jag ville inte ligga där och tryna om det plötsligt började brinna. Det gick bara inte. 
Jag somnade inte förrän vid tre... Så i morse var jag inte piggelin direkt. 

Senare på dan skulle jag sen kolla vad det kunde varit som gick snett egentligen. Vad var det som gick sönder när det small? Vad var det som luktade rök?
Jag kollade lite lampor. Inget där. Men så kom jag till spisen och insåg att det bara var två plattor som funkade. De två andra var stendöda, liksom ugnen. 

Som tur är så har vi ju världens bästa hyresvärd, så han kom in och fixade det under kvällen. Men hela dagen har det här varit jag: 

Den är ljummun!!

Men nu är den varm igen :).