söndag 4 december 2016

Tjuvstart

Jag är en sån som firar jul kort och koncist. Första advent tänds adventsljusstakar och kanske ett par ljusslingor. Den 23dje, eller allra tidigaste den tjugoandra december, tas några få tomtar fram och granen kläs. Sen njuter jag av det ända till typ dan innan nyårsafton, då åker julen ner i sina lådor igen och jag är fullkomligt nöjd med julfirandet för den gången. 

Men i år har något hänt. Jag har i smyg börjat ta fram julpynt redan nu! Inte allt, men lite. 

Först kom ju adventspyntet. 

Ljusstake i fönstret och på bordet (det på bordet har fått de småtrista ICA-kronljusen utbytta mot superfina hemmastöpta, dock inte i stöpta i det här hemmet..). Tallris i en kruka. Vintergardiner uppe. 

En finfin adventsstjärna, inköpt på loppis. Ängeln som hänger bredvid hänger alltid där.

Och det bjöds på adventsfika första advent, såklart. Min vän och kollega Tove kom och fikade. 


Men häromdagen kom det ett litet kuvert på posten. På Tradera hade jag köpt en fin gammal tomteparad. Vi hade flera liknande hemma när jag var liten, så jag gick lite i barndom när jag hittade dem på Tradera. Och när de kom kunde jag såklart inte låta bli att ställa fram dem. Framför en ljusstake som också hade "råkat" hamna framme redan. 



Och så idag. Vi var iväg till en liten butik som ägs av en tjej som gör helt makalöst fina cementgrejer. Jag hade tidigare i höst beställt ett par tomtar, och de var nu klara.
Alltså man gömmer inte undan såhär fina grejer! De fick stå framme redan nu de med.



Och när jag ändå var där köpte jag även ett par julkulor. Inte i cement då :), men fina. De hänger nu i köksfönstret. Ljuset blev ju tokigt när jag skulle fota, men ni ser. Lite gammaldagsa sådär. 



Och i hallfönstret står en hyacint och doftar helt ljuvligt. 



Och idag när vi var på ICA köpte jag en till vit hyacint som fick sin plats i en gammal gräddkanna på köksbordet. Med en virkad tantduk under. 



Mjoorå, minsann. Det lider mot jul i det lantlollska hemmet. Lite tidigare än vanligt, dessutom.

2 kommentarer:

  1. Svar
    1. Tack, ja visst är det! :) Vissa saker kan man nästan inte leva utan (eller jo, det kan man förstås :D...men man blir glad av att ha dem!)

      Radera