torsdag 27 september 2012

Festligt firande

På lördag är det 17 år sedan jag blev mamma för första gången. Då föddes världens sötaste lilla flicka, efter en lång och tröttsam förlossning. Hon var förstås det vackraste som skådats, och jag led lite å de andra mammornas vägnar när jag gick runt på BB med min bedårande bebis i plastbaljan och tittade ner i de andra mammornas plastbaljor och såg att de fått små fula, skrynkliga bebisar med helt bisarra anletsdrag, medan min lilla såg ut som en docka, helt slät och och perfekt på alla sätt.
 
Fortfarande är hon världens vackraste tjej. Så duktig och modig och alldeles underbar! <3
 
Men på lördag är lilla gumman och hennes rare lillebror hos sin pappi. Imorgon är dottern borta hela dagen eftersom hennes klass håller i en spökvandring inne i stan. Så firandet av födelsedag fick bli idag!
Det blev presenter - en kamera, LP-skivor (dottern gillar vinyl ;)), pengar, godis och blommor. Mormor var här, och vi åt god mat. Jag lånade ett recept från min nätvän Lena. Det blev paprikadoftande kyckling med soltorkadtomatsås, jasminris och en sallad.
http://lena-makeaheadfood.blogspot.se/2012/09/paprikadoftande-kyckling-med-soltorkad.html
 
Grattis min fina gumma! Mammi loves you!
 
 
(Och ni andra - besök nu Lenas matblogg där hon har mängder med roliga och goda och enkla och bra recept, med bilder därtill!
 
 
 
 
 
 

6 kommentarer:

  1. Grattis till din fina, modiga tjej!
    Hipp, hipp, hurra :)

    Känner igen det där om att tycka att ens egen är så mycket finare. Min dåvarande bästa vän och jag födde våra döttrar med några timmars mellanrum, och jag tyckte så synd om henne som fått en inte så söt bebis. Vi satt och tittade på TV på BB, och tittade på våra flickor och så bara suckade hon och sa att hon inte förstod hur hon kunnat få en så söt flicka. Jag tänkte något i stil med, men din dumbom, det är ju MIN bebis.....men hon menade förstås sin egen bebbe, men jag tyckte hon var konstig som kunde säga att hennes var söt när min var där. Håhåjaja :)

    Annika Berling

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha..och du bara "Eh...ja, din är ju VÄLDIGT fin..NOT!!" :D

      Och visst skulle man känna igen sin egen bebis bland tusen andra, redan efter en minut? Man tar bara den snyggaste, klart att det är den! :)

      Radera
  2. Åh hoppas du kommer tycka om kycklingen. Ett tips är, gör mycket sås, den är försvinnande god :)
    Och tänk att sötdottern blir 17 år! Hur kan du som är så ung ha en så stor tjej *förstår ingenting*
    jag känner igen känslan av att tycka synd om de andra mammorna på BB. På fullt allvar trodde jag de var avundsjuka på mig för att min dotter var så söt och perfekt och deras så hiskligt fula!

    Kram på er! // Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag fattar inte heller hur det hänger ihop. Det var nämligen bara typ ett par-tre år sen som jag gick ut gymnasiet. Och nu går hon redan andra året? Ja, jag vet inte, nånstans är det nåt som är galet.

      Och visst är det så! Det är fullaste allvar, jag försökte att inte ha en alltför medlidsam min när jag tittade på de andra bebisarna som såg ut som små skära apor. Jag ville ju inte verka mallig när min egen lilla docka låg där och var så perfekt :).

      Radera
  3. Grattis!

    Håller med henne om att vinyl är bra. :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vinyl är det som gäller här i huset. Även Andreas gillar vinyl, han har hundratals (tusentals??..) skivor. Det är en helt annan feeling än spotify det :D

      Radera