Cordon Bleu - på mitt eget vis!

Idag stod det Cordon Bleu på matsedeln. Det visade sig vara krångligt men så jädrans gott!

Cordon Bleu är ju traditionellt panerad schnitzel med Emmentalerost och rökt skinka i, vad jag har kunnat förstå när jag googlat. Panerad med mjöl, ägg och ströbröd.
Men jag har också förstått att väldigt många lagar Cordon Bleu av nötkött? Och det är säkert jättegott. Men idag blev det fläskkött, eftersom jag hade skinkschnitzlar i frysen.
Och någon Emmentaler blev det inte, utan jag valde istället att ha i ädelost. Kvibille ädelost, närmare bestämt.

Jag bankade ut köttskivorna med en kastrull, de ska vara tunna och möra :). På med salt och peppar, och så lite ädelost samt en skiva rökt skinka. Och så vek jag ihop det hela, och fäste med tandpetare (eller jag SKULLE fäst med tandpetare, men i brist på dylika fick det bli avbrutna grillspettpinnar..)
Sen doppa i vetemjöl (lite saltat), sedan i uppvispat ägg, och sedan i pankoströbröd (även lite salt däri..).
Och så steka i smör i stekpanna, så det blir fin färg på båda sidor.

Det låter plättlätt, men min upplevelse var att det tog evigheter. Kanske för att jag hade valt att göra lite småkrångliga tillbehör till. Eller så värst krångliga är de ju inte, men många bäckar små!
Nåväl, jag skar potatis, rödlök, purjolök i lagom stora bitar. I med babyplommontomater, sockerärtor, champinjoner. Ringla olja över, på med flingsalt och svartpeppar, och så röra runt. In i ugnen i 225 grader i typ 45 minuter. 

Innan det hela ställdes i ugnen...

Och så ville jag ha en varm sås till. Det fanns trattkantareller i frysen, så det fick det bli - fräsa svampen i smör, på med mjöl, och så vatten och grädde. Och så resten av ädelosten :). Buljongpulver, coloritsoya, lite salt och vitpeppar.

Och förstås lite färska grönsaker!
Och om det nu var lite krångligt och långsamt att LAGA maten, så var det ändå värt det tio gånger om. För gott blev det :) Och det blev en portion över till min lilla mamma, som hon ska få imorgon.