Köttfärslimpa

Köttfärslimpa är också sån där bra mat som går fort att laga till (eller själva jobbet går fort - i ugnen tar det ju ett tag). Och det går att variera på en massa sätt!
När jag var liten brukade min mamma göra med katrinplommon i. Och ibland med kokta ägg. Åh så gott!
Själv har jag ofta gjort med bacon på. 
Eller så kan man göra med fetaost i, och soltorkade tomater!

Men idag blev det en mammavariant - med katrinplommon! Jag gillar sötman ihop med den mustiga köttfärslimpan.

Såhär gjorde jag:

Köttfärslimpa med katrinplommon

800 g blandfärs
1 dl ströbröd
2-3 dl mjölk
1 ägg
buljongpulver, salt, peppar
En näve katrinplommon
Ströbröd att strö över

Häll ströbrödet i en stor bunke. Häll på mjölken, rör om noga så det inte blir klumpar. Det ska bli en lös grötkonsistens, ungefär.
I med ägget, och sen krydda med buljongpulver, salt och peppar. Sen i med köttfärsen. Rör om noga, provsmaka för att se om det behövs mer salt eller peppar.

Forma färsen till en stor limpa i en smord ugnsform. Tryck ner katrinplommon jämnt i limpan. Täck över dem med färsen så limpan blir fin igen. Strö över ströbröd.

In i ugnen, 225 grader i ca 40 minuter. Skär i skivor och servera med potatis, brunsås och grönsaker. 

Det bidde ingen fingryta

Idag stod det på matsedeln att vi skulle laga Boeuf Bourguignon. Fint skulle det vara!
Men så hade vi missat att tjacka hem rödvin, så det bidde ingen fingryta.

Då var nästa tanke - en fiskgratäng!
Men så glömde jag köpa ost när vi var ute och for en sväng, så det bidde ingen fiskgratäng heller. 

Det blev som i sagan om Mäster Skräddare. Men för skräddaren bidde det ingen rock, som tanken var från början. Det bidde ingenting.
För oss blev det NÅNting i alla fall. Det bidde en Korv Stroganoff!
Och istället för det gamla vanliga riset kokade vi matvete. Det var himlans gott faktiskt. Lite mer matigt än ris. 

Ingens favorit

Ja, förutom min då.
Ingen i min familj gillar Flygande Jakob. Förutom jag.
Fast idag förbarmade sig Andreas, och det blev Flygande Jakob till middag :) *yay*
Och han tyckte till och med att det var helt ok. Ingen favorit fortfarande, men helt ok. 

En gång för många år sen, i mitt förra liv, gjorde jag en Flygande Jakob där man enligt receptet jag då följde, skulle koka riset och ha längst ner i formen, under kyckling och banan och sås och sånt.
Den blev verkligen ASäcklig!! Så varning varning, gör ALDRIG så. Det blev bara som en stor gröt som bara växte i munnen.

Idag gjorde jag en annan variant som blev desto godare, såhär:

Flygande Jakob

3 kycklingfiléer
1 banan
3 dl vispgrädde
2 dl chilisås
1 tsk curry
salt, peppar
2 pkt bacon
en stor näve rostade och saltade jordnötter

Skär kycklingfiléerna i stora bitar, typ 5 bitar av varje filé. Stek dem i stekpanna så de blir genomstekta. Salta, peppra och lägg i en ugnsform.
Skär bananen i slantar, fördela över kycklingen.
Vispa grädden, häll i chilisåsen samt curryn, och så lite salt och peppar.
Bre chiligrädden över kyckling och banan, ställ in i ugnen 225 grader ca 20 minuter.

Under tiden kokar du riset och skär baconet i små bitar. Stek baconet så det blir knaperstekt, låt rinna av på en tallrik med hushållspapper.

När du tar ut formen ur ugnen, strör du över det knaperstekta baconet och jordnötterna.

Ät med ris och en fräsch sallad. 

Idag blev det lasagne..

Lasagne, det smakar nog olika för varje person som lagar det. För köttfärssås är ju olika för olika personer, och en stor del av smaken i lasagne kommer ju från köttfärsen.

Jag ids inte skriva receptet på lasagne ens en gång, det är ju egentligen något man gör på en höft.
Men viktigt är i alla fall att göra köttfärssåsen ganska rinnig och väldigt smakrik. Hellre för mycket smak än för lite!
Och gör MYCKET av både köttfärssås och bechamelsås (eller ostsås, som jag har i min). Man ska inte snåla med såserna i en lasagne!

Det fina med lasagne är ju också att det är lätt att göra mycket, och att det sen blir fina matlådor att frysa in. Lasagne är finfint att frysa, smakar lika gott när man värmer upp det sen :). 

Ett litet rött paket

Eller nej, ett litet _silvrigt_ paket. Det var vad som serverades till middag idag hos Lantlollan.

Innehållet var fisk och grönsaker, med lite gott till.
Det som är käckt med såna här foliepaket med fisk är att man gör _precis_ som man vill - och alla får det exakt som de vill ha det, eftersom alla hänvisas till att göra sitt eget paket :)

Här bjöds på både torsk och lax.
I mitt paket hade jag följande: En laxfilé, några skivor potatis (skala, skiva i tjocka skivor och förkoka i några minuter så blir de klara samtidigt som fisken sen :)), strimlad rödlök och purjolök, klyftad tomat, grovriven morot, grovhackad vitlök, hackad dill och persilja och så toppat med ett par klickar smör. Sen pressade jag över lite citron, och så saltade och pepprade jag lite på laxen och lite över hela härligheten innan jag vek ihop paketet. 

In i ugnen, 225 grader i 20-30 minuter (ta en titt på fisken och potatisen så ser du när den är klar). 
Sen strödde vi över lite räkor, och så hade jag gjort en kall sås som jag rörde ihop av gräddfil, majonnäs, tomatpuré, hackad dill, salt och peppar samt en gnutta socker - bara en nypa!

Oh så gott! Och det doftar ljuvligt av vitlöken och dillen och citronen...

I vår familj

äter vi våfflor den 25 mars varje år. En helt crazy och galen tradition som vi nog är ensamma om!....

NOT! 

Jag tror det idag på våffeldagen har ätits våfflor i varenda svenssonhem idag. Och även hos Karlsson, Persson och Bernadotte, faktiskt.

Våfflor är ju inte direkt sådär matiga, så vi brukar göra en matigare variant till att börja med till den som vill. En med räkor, creme fraiche, rödlök och dill. 

Efter den är det himmelens gott med en med rårörda hjortron och lite vispad grädde...mumma!

Soppa - igen!

Det här med min kärlek till soppor har jag ju skrivit om tidigare. 
Idag blev det en asiatisk kycklingsoppa som jag hittade på själv. Den blev väldigt smakrik och fin, men vill man ha lite mer sting i den går det förstås att tillsätta t ex lite röd currypasta eller chiliflakes eller nåt sånt.

Såhär gjorde jag i alla fall:

Asiatisk kycklingsoppa

4 kycklingfiléer
5-6 cm ingefära
1 vitlöksklyfta
1 hönsbuljongtärning
1 dl basmatiris (okokt)
ca 600-700 g wokgrönsaker (går givetvis att hacka egna också, men jag köper fryst - det tackar mig mina stackars onda leder för..)
1 lime
2 burkar kokosmjölk
1 dl creme fraiche
salt, peppar

Lägg kycklingfiléerna i en ugnsfast form, stek dem i ugnen på 175 grader tills de är genomstekta.

Riv ingefäran, hacka vitlöken. Fräs dem båda i en stor gryta i lite olja.
Smula över buljongtärningen, låt fräsa en liten stund till.
Häll i riset, låt fräsa med i några minuter. Rör om då och då.

Häll i grönsakerna och låt dem bli genomvarma. Häll på kokosmjölken och creme fraichen. Skär kycklingfiléerna i ganska stora bitar (2-3 cm), lägg i dem i grytan. Riv skalet på limen och ha i, kläm i lite limesaft också! Låt puttra tills riset är helt genomkokt. Då är soppan klar! :) Smaka av med salt och peppar bara.

Egentligen hade det kanske varit gott med en bit bröd till, men orken räckte inte till brödbak ikväll. Men soppan var finfin ändå! :)

Gul som solen

Ja, så blir sockerkakorna jag bakar. 
Som de jag bakade idag!
Därför att jag bakar givetvis på egna ägg - ja, inte egenvärpta, men värpta av mina fina höns :).
Då blir sockerkakor, pannkakor och annat alldeles solgula. 

Sockerkakor är tacksamma. De tar ingen tid alls i princip att svänga ihop, och man kan göra många på en gång och frysa in. Och ALLA, i princip, gillar sockerkakor.

Såhär gör jag mina:

Sockerkaka

3-4 ägg (mina är så olika stora så jag får improvisera)
2 dl socker
3 dl vetemjöl
det rivna skalet av en ½ citron
1 tsk vaniljsocker
1½ tsk bakpulver
100 g smör
1 dl iskallt vatten

Vispa ägg och socker poröst. Blanda citronskalet, vaniljsockret och bakpulvret i mjölet. Vänd ner det i smeten. Häll i det smälta (och något avsvalnade) smöret, och så vattnet, och rör runt försiktigt tills det blivit en jämn smet. 
Häll upp i en smord och bröad sockerkaksform. Grädda i mitten av ugnen ca 35 minuter i 175 grader. 

Mission completed!

Jag har ju fått en ny hobby, som jag har skrivit om. Virkning!
Nu har jag virkat hela ÅTTA rutor till min blivande filt (till barbie eller till bebis eller till vuxen, det får tålamodet utvisa :)). Jag tror att det räcker till en barbiefilt, men än finns det mycket tålamod kvar! Jag måste bara åka och köpa mer garn av samma sort men i andra kulörer. Gräddvit och puderrosa, hoppas jag få tag i. Och mer grönt.

Men flickorna som fick igång mig med virkningen, hade ju markerat i virkboken jag fick vad de tyckte att jag skulle göra - äggvärmare!
Så det har jag gjort nu. Jag valde ett turkost garn i min jättestora garnlåda som jag tjackat på auktion. Jag har alldeles själv suttit och följt anvisningen i virkboken. Jag har förstått allting alldeles lysande bra, och nu har jag min allra första, alldeles egenvirkade äggvärmare klar!
Till toppen hittade jag i mitt fina syskrin (det som jag visat här på bloggen, det som jag köpte på auktion med en massa fingrejer i) en söt liten klädd knapp.

Nå, får jag höra applåder och se stående ovationer nu, flickor?

Bildbevis: 

Same same but different

Vi hade ju pulled pork för bara nån knapp vecka sen till middag.
Men då var det i pitabröd. 

Igår kväll (inte natten den här gången, som sist) förberedde jag en ny bit av fläskkött. Den här gången en så kallad "picnicbog" (sist hade jag hel karré).
Och idag fick den stå i ugnen och dofta ljuvligt hela dagen, och så serverades den alldeles nyss. Fast den här gången med hemmastånkat mos och gröna ärtor. Lite mer "husman" över det hela! Det är det som är det fiffiga med pulled pork - förutom att det är jäsikens gott och mört så är det lätt att variera.

Vill du ha recept på min egen variant av pulled pork så finns det HÄR. 

Italiensk afton

Det blev det ikväll hos Lantlollan.
Jag lagade nämligen pasta med köttbullar i tomatsås, allt med lite italiensk touch.

Jag har inget direkt recept, men ungefär såhär gjorde jag:
Ca 1 kg blandfärs blandade jag med ett par matskedar köttbuljongpulver, lite hackad färsk basilika, nån matsked torkad basilika, lite salt, en tesked eller drygt det med grovmalen svartpeppar, och så finriven parmesan - kanske ett par matskedar eller nåt. Blandade ihop ordentligt, och gjorde sen stora köttbullar av det. Ungefär som en pingisboll eller lite större.
Sen stekte jag köttbullarna i smör, så de fick en fin yta. Men inte så de blev genomstekta. För sen gjorde jag tomatsåsen - fräste hackad gul lök och hackad vitlök, blandade i 500 g krossade tomater, 500 g passerade tomater samt ett par matskedar tomatpuré. Kryddade med chiliflakes, svartpeppar, salt, socker, torkad basilika och ganska mycket hackad färsk basilika. Smakade av ordentligt, och hävde sen i köttbullarna som fick puttra i såsen närmare en timme, på låg värme.

Sen kokade jag pasta till det, gjorde en god sallad och ropade på familjen (eller den delen av familjen som är hemma ikväll :)).
SÅ himla smakrikt och gott! Det här är en sån där bra rätt som funkar både till vardags, men verkligen också som bjudrätt till fest! Och jag gjorde ju en rejäl sats, så antingen har vi lunch imorgon också, eller så fryser jag in det så är det en jättegod rätt för stora och små barn att ta upp och värma när man är hungrig!

Här hade jag även strött på lite riven parmesan över hela härligheten.

Virkningen fortskrider

När jag började lära mig det där med fasta maskor, halvstolpar, stolpar och dubbelstolpar så virkade jag bara på måfå, utan att det skulle bli nåt. Bara för att öva mig. För jag tänker att om man övar mer så blir det jämnare och finare med tiden.
Så jag gjorde först en rad med luftmaskor, sen en rad med fasta, sen med halvstolpar, sen med stolpar och sen med dubbelstolpar. Och så började jag om igen på fasta, halvstolpar o s v. Efter två såna omgångar hade jag virkat en liten lapp, typ 8-9 cm på varje sida.
KUL, tänkte jag - då virkar jag en filt :).
Så det är mitt projekt just nu. Jag tänkte mig gröna rutor (som jag håller på med nu), puderrosa och gräddvita. Jag har gjort färdigt tre rutor, är på min fjärde. Vi får se om det blir en liten Barbie-filt eller en vuxenfilt, eller nåt däremellan :). 

Men SEN, förstår ni, kom jag på en väldigt rolig grej.
Jag gillar ju att gå på auktioner. På en auktion för typ nåt år sen råkade jag ropa in en låda med en massa garner i för en tjuga eller vad det var. Det kom jag på nu, och jag hade nåt vagt minne av att lådan låg uppe i "fulhörnet" (ett lite undanskymt hörn där vi lägger sånt bös som vi inte vet vart vi ska göra av men inte vill kasta) i allrummet.
Andreas fick hjälpa sin handikappade fruga att leta och sen bära ner lådan. Och vilken skatt!! En hel banankartong full med garner i alla möjliga färger och tjocklekar och sorter! Kolla: 

Yay!

Jag kan! JAG KAN!!!

Hurra!! Jag kan virka! :)

Ja, jag började ju min virkkarriär för ett par veckor sedan då några kära kollegor var på besök och hade med sig garn, virknål och en bok om virkning.
Jag satte mig redan samma kväll/natt och testade. Och luftmaskorna gick ju som hejsan!

Det var när jag skulle ge mig på de andra maskorna, liksom börja på ett nytt varv, som det gick åt skogen. Det blev en...klump. Jag repade upp och började igen. Det blev en klump igen.

Men jag har räknat ut att det är för att jag alltid kommer på det där med virkeriet på kvällen, när mina ögon är trötta och hjärnan alldeles utmattad. Klart att det blir fulvirkning då! Så jag har nöjt mig med att göra en jättelång mask av luftmaskor. Verkligen jättelång.

Men idag kom en av flickorna på återbesök, och hon visade mig så jag kom igång. Till mitt stöd har jag även den lilla virkskolan som finns i boken jag fick.
Och se! Nu kan jag! Nu har jag virkat både luftmaskor, fasta maskor, halvstolpar, stolpar och dubbelstolpar :). Och det ser ju inte HELT galet ut...även om jag fattar att det ser ojämnt ut för ett tränat öga. Men för att vara första gången är det väl helt ok? 

Nu ska jag välja ut nåt fint (och enkelt) ur boken och virka det. Kanske en äggvärmare, vi får se. 

Inget är som väntans tider

Jag går i väntans tider. Vi väntar tillökning.
Det kom nämligen ett paket idag. 

Glas?? Nej, don´t think so. Nej, det här paketet innehöll något mycket finare än så. Lika skört som glas, dock. Och inslaget i tidningspapper och hushållspapper och bubbelplast och silvertejp...och en äggkartong.

Tolv små fina ägg! Och nu syns det dåligt på bilden, men de är fint turkosgröna. De är nämligen av hönsrasen isbar. Jag har köpt tolv ägg som vi förhoppningsvis ska få några fina isbarhöns av! :)

Se så fina! 

Jag har ingen egen äggkläckningsmaskin, men fick låna en av grannen. En gammal men säkert helt funktionsduglig :). Hoppas jag...för nu ligger de där i maskinen, som håller på att gå upp till 37,5 grader.
Jag är dock lite orolig, för det visade sig att värmereglaget var lite glappigt. Men jag har lagat det med silvertejp. Det som inte går att laga med silvertejp är trasigt! Allt annat går fint. 

Ett äpple om dagen

..håller doktorn borta, sägs det ju.
Jag gillar frukt.
Men ikväll var jag sugen på att göra nåt mer av äpplet.
Så jag gjorde egenkomponerad äppelkompott :)

Såhär gjorde jag:

Lantlollans äppelkompott

4 stora äpplen
2 msk vatten
3 msk ljus sirap
1 krm salt
en liten klick smör (kanske en matsked?)
kanel och kardemumma efter smak

Skala, kärna ur och tärna äpplena i ca 1-1½-centimetersbitar. Lägg i en kastrull, häll i vattnet och låt puttra i några minuter. Ringla över sirapen och strö över saltet, rör om. Låt puttra lite till och rör om då och då.
När bitarna är mjuka, men inte mosiga (mina blev liiiite väl mosiga..) tar du av kastrullen av plattan och blandar i smöret, kanelen och kardemumman.
Till det här serverade jag ett par små kulor av Klings vaniljglass, och så pudrade jag över lite mer kanel.
ÅH så gott! Det här måste ni bara testa, både jag och Andreas slevade i oss och bara njöt!
Det här ska jag göra till helgen igen, istället för lördagsgodis. Godare, och säkerligen lite nyttigare!
Nu kom jag på att man ju kan strö över lite grovhackade hasselnötter också...hmm. Det får vi testa. 

Pita & Pulled Pork

Pulled pork, "dragen gris", är ju sen ett tag tillbaka värsta innematen. ALLA lagar dragen gris.
Jag har inte gjort det så ofta. Nog är det gott och enkelt alltid, minimal arbetsinsats och mycket smak och billigt och lätt att variera och allt det där.
Men de recept jag har gjort efter har inte riktigt fallit mig i smaken ändå. Det har varit nån slags rökig sås i, som gett väldigt rökig smak som jag inte har gillat. 
Men den här marinaden, inspirerad av flera olika, var fantastiskt god! :) Så himla bra det är med matlagning, att man liksom kan improvisera och göra helt efter sin egen smak :).

Jag kom på igår kväll - ja, nästan på natten - att jag inte hade förberett min dragna gris. Först tänkte jag att jag lagar nåt annat istället idag, men...näe, jag kunde inte somna. Så jag gick upp mitt i natten och ställde mig och gjorde i ordning köttet :).

Såhär gjorde jag:

Pulled pork

ca 1,2 kg hel fläskkarré utan ben
4 stora vitlöksklyftor
3 msk paprikapulver
1 tsk Colmans senapspulver
1 msk spiskummin
2  msk farinsocker
1½ msk flingsalt
1 tsk chiliflakes

Hacka vitlöken lite halvfint. Blanda med de andra ingredienserna i en liten skål.
Gnid in blandningen på köttet, runtom. Lägg i en djup ugnsform, dra en bit aluminiumfolie över och låt stå i kylskåp över natten. 

Ja, här står jag och kockar mitt i natten. En bit gris som ska bli dragen ligger framför mig.

Nästa förmiddag tar du bara av folien och ställer formen i ugnen. Sätt på ugnen på 125 grader och sen får köttet stå där och bli färdigt under dagen.
4-5 timmar senare gör du en sås. Såhär: 

1 dl chilisås (sån där som finns i typ ketchupflaska. Ta gärna en stark variant)
3 msk farinsocker
½ dl vinäger (jag tog äppelcidervinäger, det blev fint)
en skvätt worcestershiresås (jag tog ungefär en tesked)
1 tsk sambal oelek
½ tsk salt
1 tsk svartpeppar

Blanda allt i en kastrull, låt puttra i ca 10 minuter.
Sen tar du ut formen ur ugnen och penslar köttet rikligt med såsen - men inte med all sås, bara en del av den.
In i ugnen igen, och en halvtimme senare penslar du igen. Och en halvtimme senare igen, men då häller du resten av såsen över och öser även lite av skyn över köttet.
Låt gå färdigt i ugnen nu, i typ trekvart. Sen är köttet färdigt! Bara att dra isär med två gafflar, och rör ihop med såsen som ligger i formen.

Till det här bakade jag pitabröd. Ett problem som jag länge haft med pitabröd är att de inte blir ihåliga. Jättegott bröd, men inte ihåligt som det ska!
Men så erinrade jag mig hur jag bakade pitabröd i min tonår. Receptet kom från min kompis Sara, och jag hade det länge uppskrivet på en lapp. Men så i nån flytt försvann lappen.
Men nu mindes jag plötsligt hur vi gjorde då. Inte receptet exakt, men jag googlade lite nu och gjorde en egen variant av flera olika recept. Sen gjorde jag som jag mindes, nämligen såhär:

Pitabröd     12 st

4 dl vatten
½ pkt jäst
1 msk rapsolja
1 msk salt
ca 1 l vetemjöl (jag hade bara Manitoba cream hemma, så det fick det bli!)

Smula jästen i en bunke. Värm vattnet till fingervarmt, häll i bunken och lös upp jästen.
Tillsätt rapsolja och salt, och sen mjölet - men som vanligt försiktigt på slutet så att det inte blir för mycket.
Ta upp degen på bakbordet och tillsätt där mer mjöl om det behövs för att det ska bli en smidig deg.
Dela degen i tolv delar, rulla varje del till en fin liten boll och ställ att jäsa på bakbordet, på rikligt med mjöl. Låt jäsa under bakduk i ca 40 minuter. 

Sen tar du varje boll och kavlar ut, utan att först knåda dem. Lyft dem bara försiktigt och lägg den på rikligt med mjöl, och pudra även mjöl över så den inte fastnar i kaveln. Kavla ut till en oval, ca ½ cm tjock. Lägg direkt på en plåt med bakplåtspapper.
Låt jäsa under bakduk i 30-40 minuter till. 

Under tiden värmer du upp ugnen ordentligt till 275 grader. Det är viktigt att ugnen är riktigt varm innan du ställer in plåten.
Innan du ställer in den, vänder du på de jästa bröden - alltså så att undersida blir översida. Lätta händer så du inte mosar bröden och plattar till dem. De ska fortfarande vara fluffiga och jästa!

Sen in i ugnen, 4-5 minuter. Håll koll, det går fort! När du tar ut dem är bröden ihåliga och fina :).

Ja, sen serverar man alltihopa med sallad, gurka, tomat, rödlök, majs, vitlökssås och lite stark tacosås. Om man vill, annars serverar man med nåt annat :). Men så gjorde jag i alla fall, och OJ så gott det blev! 

Limpor i kall ugn, och så lite pasta med köttfärssås

Drar du dig ibland för att baka bröd eftersom det tar en sån himla tur med jäsningen?

En del brödsorter (jag har bl a lagt ut ett recept med tekakor) räcker det ju med en jäsning. Men de flesta vill ha två. En del vill ha flera timmar - kalljäst vill ha hela natten på sig. 
Och det är ju käckt, om man har tiden och tålamodet. Det har jag oftast.

Men ibland vill man bara svänga ihop degen och så ska det vara klart!
Då funkar det fint med limpor i kall ugn. Man gör degen, formar till tre limpor, och så in i ugnen som man vrider på i samma veva. Kan det bli enklare? :)
Jag och Anki Ankarsrum gav oss på det idag. Jag hade lite mjölslattar kvar så jag gjorde på dem. Ungefär såhär: 

Sirapslimpa i kall ugn

2 pkt jäst
1 l vatten (fingervarmt)
1 dl rapsolja
1 dl ljus sirap
1 msk salt
1 ägg
1 l rågsikt
2-3 dl fint rågmjöl
1 l vetemjöl special
några deciliter manitoba cream

Smula jästen i degbunken. Häll i vattnet och låt jästen lösas upp.
Häll i rapsolja och sirap, saltet och ägget. Sen i med mjölet. Nu råkade det ju som sagt bli många olika mjölsorter, men man tager vad man haver och utefter hur grovt bröd man vill ha. Det här brödet är väl inte tänkt att vara jättegrovt...

Nåväl. Jag lät Anki jobba på lite medan jag slösurfade - vetemjöl special och manitoba cream vill gärna ha några minuter extra i assistenten.
Sen tog jag upp degen på mjölat bakbord och knådade lite, delade den i tre delar och formade dem till limpor som jag la bredvid varandra i en stor långpanna. Jag naggade dem med en gaffel, och penslade med lite kallt vatten. 

In i ugnen på nedersta falsen, stäng luckan och dra på ugnen på 200 grader, och ställ äggklockan på 50 minuter. När det ringer är det klart!
Då tar du ut långpannan, och så penslar du limporna med en blandning av hälften kallt vatten, hälften ljus sirap.

Färdigt!
Jag har gjort en del andra limpor i kall ugn förr, men de har smakat lite träigt och lite jäst sådär... Men de här blir riktigt saftiga och goda! :)

Och middagen sen då...
Det fick bli enkelt idag igen. Pasta och köttfärssås, den gamla klassikern. Men det kan man ju också variera på tusen olika sätt :). Idag var i alla fall inte köttfärssåsen brun, utan röd!
Lite grönsaker till det så är man i hamn, och alla blir mätta och nöjda! :)

Lite snask till Farmen

Söndagskvällar klockan åtta (och måndag-torsdag klockan 19.30) är den här tiden på året i det här huset vigda åt Farmen. Alla kollar utom Petter.

Ikväll var jag lite sugen på nåt sött till den traditionella Farmen-tekoppen. Nog för att frysen fortfarande dignar fastän jag inte bakat så värst på några dagar - men nu var det chokladbollar jag var sugen på.
Fiffig som jag var gjorde jag dem dessutom på Hermesetas strö som sötning, istället för socker. Då blir min diabetes gladare. Dessutom minskade jag mängden sötning och hade istället i kaffepulver.

Chokladbollar

2 kkp havregryn
1 kkp socker/sötningsmedel
1 tsk vaniljsocker
3 msk kakao
1 msk kaffepulver
3 msk mjölk
100 g smör

Rör ihop de torra ingredienserna. Häll i mjölken och det rumsvarma smöret skuret i bitar (kör dem i mikron i tio sekunder om de är alltför hårda om du glömt ta fram smöret i tid...)

Rulla till bollar, rulla i kokos/pärlsocker/strössel/vad du nu vill. Jag ville kokos.
Nu står de i kylen och stelnar till sig lite. Om en kvart sätter jag på tevattnet och ropar ner Johanna och Albert. 

OBS! Den fina duken jag köpte på Erikshjälpen igår! :) Vårig va?

Söndagmiddag

Idag blev det en klassisk söndagmiddag igen - bräserade fläskkotletter i egen skysås, kokt potatis och lite svartvinbärsgelé och en sallad.
Det här är mat som man ska äta för att känna sig som ett litet barn igen, när mamma lagade söndagmiddag. Comfortfood, heter det väl?  När man känner sig lite mysig och omhuldad när man äter en viss sorts mat :).

Såhär gjorde jag:
8 fläskkotletter
smör till stekning
salt, grovmalen svartpeppar

2 morötter
1 stor gul lök
3-4 msk balsamvinäger
2 msk honung

1½ l vatten
4 msk köttbuljongpulver
ev. salt, svartpeppar

Maizena
Grädde
Coloritsoya

Bryn fläskkotletterna hastigt i smöret, men klipp ett litet snitt i fettkanten först - annars blir kotletterna som små skålar när man steker dem :).
Salta och peppra allteftersom du lägger dem i en stor gryta efter stekningen.

Skala morötterna och löken. Skär morötterna i slantar, den gula löken i klyftor. Stek på dem i stekpannan efter kotletterna, tillsätt lite mer smör om det behövs, och ha även i balsamvinäger och honung och låt steka med. Lägg allt i grytan med kotletterna.
Häll på vatten, buljongpulver och ev. salt och peppar.

Låt bräsera i ungefär 1½ timme under lock, på svag värme efter att det kokat upp.
Sen tar du ur kotletterna och ställer undan dem. Sila skyn så du får bort morötter och lök. Koka upp skyn, red av med maizena och häll i grädde. Färga så det blir fint med coloritsoya. Smaka av såsen innan du lägger i kotletterna igen och låter dem sjuda med i ca en kvart till.

Det här är ett sätt att verkligen få kotletterna möra - de blir så möra så benet släpper av sig självt nästan :). 

Det blev indiskt idag

Igår körde vi ju på den enkla linjen - varma mackor. Klara i ett nafs.
Idag körde vi en lite mer omständlig middag. Det blev en indieninspirerad kycklinggryta med basmatiris, sallad, raita och nybakta naanbröd. 
Fast allt krångligt går ju att göra mindre krångligt om man vill :). Så det gjorde jag idag. Brödet bakades som sagt själv, men grönsakerna i kycklinggrytan var färdiga wokgrönsaker ur frysdisken. Och raitan är ju egentligen jätteenkel att göra själv, men jag körde på pulvervarianten från Santa Maria - den är faktiskt himla god den med!

Det här är väl egentligen ingen "riktig" indisk mat, men den doftar och smakar lite indiskt med curryn och mango chutneyn. Sen att ingen riktig indisk husmor säkert lagat just såhär nån enda gång, det bryr vi oss inte om - väldigt gott blev det i alla fall :). De BORDE laga den här rätten, tycker jag!

Indisk kycklinggryta

1 kg kycklingfiléer
1 stor gul lök
2 vitlöksklyftor
curry efter smak (jag tog kanske 2-3 tsk?..)
1 kg wokgrönsaker
2 dl mango chutney
2-3 tsk sambal oelek
3-4 dl matlagningsyoghurt
grädde efter smak
salt & peppar
gurkmeja


Tina kycklingfiléerna. Lägg dem i en ugnsform, salta och peppra. Ställ in i ugnen, 200 grader i 20-30 minuter (tills de är genomstekta men inte torra).
Under tiden hackar du lök och vitlök, fräs på i lite olja i en gryta. Ha i curryn och låt fräsa med en stund.
I med wokgrönsakerna, låt dem steka med tills de är varma och krispiga. Hög värme!
Häll i mango chutney och sambal oelek, rör om. Häll i yoghurten och grädden, salta och peppra och färga gärna med lite gurkmeja så det blir gult och fint.
Viktigt (som alltid!) är att smaka av, det är det som är grejen med matlagning tycker jag - att lära sig proportionerna på kryddor och de övriga ingredienserna. Alla har ju olika smak dessutom, så det hjälps inte ens att följa ett recept - man måste hitta sin egen variant! :)

Naanbröd bakade jag ju också. Jag steker mina i stekpanna. Idag tog orken slut efter ungefär hälften av bröden, men som tur är har jag en snäll svärson som tog över gräddningen!

Naanbröd

1 pkt jäst
3 dl fingervarmt vatten
1 tsk salt
1 ägg
2 msk rapsolja
ca 8 dl vetemjöl

Lös upp jästen i vattnet. Häll i salt och rör i ägget och rapsoljan. Häll i vetemjöl, försiktigt på slutet så det blir lagomt. Hellre för lös deg än för hård!
Låt jäsa i en timme. Skär sen upp i 12-15 små bitar som du sen rullar till en boll och kavlar ut till en oval, ca 3-4 mm tjock. 
Stek i torr stekpanna, ganska hög värme, ett par minuter på varje sida. Men håll koll hela tiden, det blir jättefort bränt och det vill man ju inte!
Lägg dem inlindade i en kökshandduk allteftersom.
Precis innan de ska serveras, pensla dem med smält smör som du pressat ett par vitlöksklyftor i. 

Fredagsmys igen!

Just nu är jag ju sjukskriven, så dagarna är varandra ganska lika.
Men ändå är det något speciellt med fredagar. Andreas är ju t ex hemma på helgerna, bara en sån sak - två hela dagar att se fram emot då vi är hemma båda två! :)

Och idag om även dottern med pojkvän för att tillbringa helgen här hos mammi. Imorgon ska vi laga indiskt, och baka naanbröd därtill.
Men idag blev det enkelt värre - varma mackor! Det är ju smidigt, och så får alla göra sina mackor precis som man vill ha dem. 
På mina ville jag ha: pesto, het chilisås, ananas, köttfärs, tomat, mozzarella, riven ost och lite timjan. 
Och så gjorde vi dem inte i smörgåsgrill, trots att vi har en - vi körde det gamla hederliga viset, med mackorna på en plåt i ugnen :).

Vad gillar du bäst på dina varma mackor?

Mitt bästa baktips

Jag gillar ju att baka. Och här kommer mitt allra bästa baktips:
SKAFFA HÖNS! :)

Av höns får man som bekant ägg. De man köper i affären vill man inte ens tänka på hur de stackars hönsen har det. Om man inte köper ekologiska, då har de det något bättre.
Men allra bäst har nog hönor som får gå fria och sprätta som de vill. Det gör mina - de har egentligen en hönsgård (stor - kanske ungefär 40-50 kvadrat!) men de rymmer glatt varje dag och ser hela gården (inklusive grannens trädgård) som sin. 

Och vi ger dem matrester och havre, och i gengäld får vi finfina ägg i olika kulörer och storlekar - men alla med den vackraste, knallgula äggula man kan föreställa sig! Sockerkakor och pannkakor blir alldeles solgula, det är så folk frågar om man haft saffran i. Men nej, säger jag då - jag har bara använt finägg!
Och de är inte bara gula - de är tusen gånger godare än köpeägg också! 

Höns är dessutom lättskötta, roliga, personliga, trivsamma och sällskapliga. Mina kommer springande när man ropar, och grejar man i trädgården går de ofta efter och kollar. 

Så SKAFFA HÖNS, säger jag! Har du minsta möjlighet så skaffa höns! Man får ju oftast ha höns t o m i villaområden. Men kolla upp först vad som gäller i din kommun. 

 Våra höns bor i en gammal hästtransport! :)

Det här var gamla och nya bilder blandade. Erkänn att ni blev sugna på höns nu! :)

Det här med fulkorgar

är ju ett kärt ämne för mig. Snål eller sparsam, det får var och en avgöra - själv föredrar jag att säga smart :). 
Fulkorg är alltså dessa korgar i mataffären, där det ligger finfin mat som går ut inom kort, och därför säljs billigt - ofta så billigt som till halva priset!
Det är alltså helt felfri mat av fin kvalitet (om man väljer pärlorna), som oftast håller mycket längre än datummärkningen vill göra gällande (det gäller förstås inte köttfärs och en del annat). Men är man orolig för det så kan man ju frysa in - då håller det garanterat ett bra tag till!
Dessutom, som en jättefin bonus - man gör en insats för miljön. Maten blir inte slängd.

Idag åt vi finaste prinskorven från Lindells. Jättegod och sådär perfekt knastrig när man kokat den :).
Prinskorv som jag hittat just i en fulkorg, till kraftigt nedsatt pris. Billigare än fulprinskorven till ordinarie pris.

Till det hemmagjort potatismos, såklart.
Det här med potatismos är ju förresten kul - alla gör olika! Själv skär jag potatisen i skivor innan jag kokar den. Sen vispar jag ihop med elvisp, med riktigt smör, varm mjölk och kryddar med salt, vitpeppar och lite socker. Inget mer. Jo, muskot ibland.
Hur gör du?

Till detta, Jonnys senap (grov, stark och söt), ketchup, skivor av saltgurka samt lite tomat. 

Den bruna, finska maten

Ja, jag har nog skrivit om den tidigare. Den bruna, finska, kärva maten. Mat som man bara kan älska om man vuxit upp med den.
Fast nu ljög jag lite. Den finska maten ÄR god, men den är kanske inte lika färgglad och kryddig som många andra länders mat. Men jättegod!
T ex karelsk stek. Karjalan paisti, heter den på finska. Kött skuret i ganska stora grytbitar, tillagade i en buljong i en gryta i ugnen. Den får jag visa er någon dag.
Eller de karelska pirogerna. Karjalan piirakka. Såhär ser de ut:

Ja, ni ser. Inte en tillstymmelse till piripiri eller chiliflakes eller ens lite vanlig peppar. Nej, här kör vi den enkla stilen. Rågdeg med risgrynsgröt i. Jajamen. Men ÅH så gott! De ska vara lite ljumna, och med smör på. Mumsfilibabba!

Jag får bestämt börja blogga mer om den finska maten. Slå ett slag för den. För den är lite styvmoderligt behandlad av alla andra länders mat, känner jag!

Idag gjorde jag i alla fall finsk köttfärssås, och åt till potatis på ett väldigt finskt vis. Den finska köttfärssåsen är precis lika brun som all annan finsk mat. Det är hackad gul lök, det är köttfärs, det är mjöl, det är salt och det är i vilda stunder en gnutta vitpeppar. Jag dristade mig även till att ha i lite coloritsoja, för färgens skull - annars blir såsen mer gråbrun än brun.
Till detta då, kokt potatis. Och när min fina pappa levde brukade han alltid vilja ha legymsallad till det. Så det har jag anammat! Men jag köper inte någon legymsallad, den är inte så himla god. Hemmagjort är bättre, och inte svårt alls.

Legymsallad

Frysta ärtor och morötter

En liten klick gräddfil

En dubbelt så stor klick majonnäs
Salt och vitpeppar

Tina grönsakerna, men inte så de blir varma. Låt rinna av i ett durkslag. Blanda med resten. Smaka av. 

En vårig favoritkaka

När jag pluggade på universitetet i Karlstad, var vi några brudar som sände studentradio en gång i veckan.
Där radiostudion var, fanns det nån slags fik också. Där sålde de en kaka som jag köpte varendaste vecka. Det var som kärleksmums, fast utan choklad och med mycket godare glasyr!
Jag fick sedermera veta att det hette Silviakaka, något som säkert hela världen visste om redan utom jag :).
Fortfarande är Silviakakan en favorit för mig. Och den passar extra fint såhär års, med sin gula färg :). Dessutom blir den extra gul eftersom jag numera kan baka med egna ägg igen, eftersom mina hönor har börjat lägga ägg på löpande band (ja, nästan i alla fall).

Såhär är mitt väl beprövade recept på Silviakaka. Det är för en hel långpanna, alltså en ugnsplåt med kanter. Det blir ungefär en miljon bitar :).

Silviakaka

6 ägg
6 dl strösocker
6 dl vetemjöl
6 tsk bakpulver
3 dl kallt vatten

Glasyr: 
175 g smör
6-7 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker
1 tsk pressad citronsaft
2 äggulor

Kokosflingor

Vispa ägg och socker fluffigt. Tillsätt mjölet med bakpulvret i. Rör i vattnet. 
Häll ut i en plåt som du haft bakplåtspapper i samt smort med smält smör.
Grädda i mitten av ugnen, 175 grader, i ca 25 minuter. 

När det är typ fem minuter kvar kan du börja med glasyren. Smält smöret, ta av kastrullen från plattan och rör ner florsocker och vaniljsocker. Rör om ordentligt. Rör i äggulor och citronsaft, rör om ordentligt igen. Om glasyren känns lite hård så ställ kastrullen på den avstängda plattan och rör om en stund.
Häll glasyren över den varma kakan. Strössla över rikligt med kokosflingor. 

Fisk för hela slanten!

Idag var det dags för fisk igen.
Jag ÄLSKAR fisk. Och den här fisken är dessutom så gräsligt lättlagad så man blir lycklig bara av det.

Torsk med tomat och lök i ugn

400 g torskfiléer
1 stor tomat
1 gul lök
Smör
salt, peppar
hackad dill

Jag gjorde trippla portioner - det räcker ju då även till lunch imorgon :).
Tina filéerna om de är frysta. Lägg i en smord ugnsform. Salta och peppra.
Skär löken i strimlor och tomaten i tunna skivor. Lägg över dem över fisken.
Skär smör i små klickar, lägg över grönsakerna. Strö dill över det hela. 
In i ugnen, 200 grader i 20-25 minuter eller tills fisken är klar. 

Serveras med kokt potatis, kall sås och gärna kokta grönsaker. Broccoli är finfint till!

Den kalla såsen jag gjorde idag var såhär:

3 dl gräddfil
1 dl majonnäs
1 msk tomatpuré
ca 1 dl bostongurka eller hackad smörgåsgurka
salt, peppar
Rör ihop alltihopa. Klart!

Att låta gammalt bli nytt

Igår blev jag tipsad om en väldigt rolig fb-grupp - "Återbruka mera".
Där visar folk gamla saker (eller åtminstone begagnade saker) som de piffat till så det blir som nytt. Precis i min smak! :) Jag våndas varje gång jag ser ett inredningsprogram i tv där de dels river ut helt funktionsdugliga kök och annat, och kastar i en container som skräp. Och att de sen släpar in idel nya prylar, och så blir det ett hem som direkt ur en inredningstidning.. Snyggt, jodå, många gånger blir det jättesnyggt! Men hemtrevligt? Nja...inte i mina ögon. 
För mig är ett hem ett ställe där det finns personliga prylar, och där man ser att det bor någon. Det får gärna ligga lite halvfärdiga projekt och drälla - ett monopolspel som några spelat på men blivit avbrutna och lämnat därhän, en filt som ligger lite knöligt i soffan och skvallrar om att någon suttit där och kanske druckit te ur tekoppen som står på bordet intill. 
Stökigt är förstås inte så kul, även om vi ofta har lite stök hemma. Det tror jag att de flesta har, åtminstone av dem som har hittat andra poänger i livet än att städa :). Men att se att det bor och lever människor i hemmet, det gör ett hem hemtrevligt i mitt tycke. 
Och så gillar jag att köpa begagnat, av många skäl. Dels är det lättare att hitta sin personliga stil då. Dels är det väldigt mycket billigare. Och inte minst - det är miljövänligt!

Så när vi i somras letade efter en sänggavel till sovrummet, var det på Blocket jag hängde. 
Men sen bestämde vi oss för att istället tjacka upp oss på en gammal spegeldörr och ha den som sänggavel. För 200 pix köpte vi dörren hos nån tjomme nere i Götenetrakten. Andreas putsade upp den och målade den med lite överbliven färg, och *tadaaa* - en alldeles ypperlig sänggavel, som dessutom funkar fint till övriga stilen i sovrummet! Den delen av huset är från 1700-talet, och taket är original och dörrarna är nog också det. Och så finns det en fin kakelugn, och så tapetserade vi (läs: Andreas) ett tag innan. Den gamla strukturtapeten från åttitalet fick ge vika för en fin rosentapet. 

Idag är det förresten en sån där härlig vårdag igen - solen skiner från klarblå himmel, fåglarna kvittrar och det är åtskilliga plusgrader. Fråga mig inte hur många, jag ids inte gå och se efter. Men fint är det! Och mina små minipåskliljor blommar för fullt i köksfönstret :)
Ytterkrukan de står i ser förresten också gammal ut, men den köpte jag faktiskt på ICA Maxi i Kristinehamn för kanske 10-15 år sen. Så lite gammal är den ju :), men inte så uråldrig som den kanske ser ut!